Ledarkrönika: Historielöst, Skolverket!

I mitten av augusti gick regeringen och de liberala partierna ut med att skolans betygskriterier borde förenklas och kursplanerna revideras till förmån för mer faktakunskaper. Skolverket agerade snabbt och tog på en dryg månad fram förändringsförslagen som nu är ute på remiss.

Förslagen har skapat ett ramaskri i samhället när det blivit känt att antiken ska strykas från grundskolans historieundervisning. Men faktum är att all historia före 1500-talet föreslås tas bort; dock ska mellanstadiet ta upp Norden från 800-talet.

Genom ett pennstreck försvinner förståelsen för hur nutiden vuxit fram genom människors kamp och hur klassamhället sett ut och förändrats under århundraden. Kritikerstormen har överrumplat Skolverket, som i fredags meddelade att antiken blir kvar.

Men hur blir det med medeltiden? Hur blir det med renässansen? Vad tänker Skolverket ta bort i stället för antiken?

Att det är trångt i Jan Björklunds kursplaner från 2011 är väl känt bland lärare, elever och föräldrar. Kraven på vad elevernas förväntas kunna är i många fall svåra att uppfylla även för lärarna.

Det som infördes 2011 var att gymnasiekunskaper trycktes ned i grundskolan och universitetskunskaper trycktes ned i gymnasiet, detta tillsammans med fler betygssteg syftade till att öka konkurrensen och därmed utslagningen i skolan. Skolverket står nu inför en omöjlig uppgift, att lappa och laga i ett system som redan från början är feltänkt.

Här är inte utrymme att gå igenom alla ämnen och alla kursplaner men fram till den 23 oktober kan du och alla andra gå in på Skolverkets webbplats och lämna dina synpunkter på de reviderade kursplanerna. Gå gärna igenom dem och fundera på om de representerar en skola du vill se i vårt land. Titta till exempel på historieämnet och fundera över om det är rimligt att mellanstadieelever enbart ska tala om svensk och nordisk historia och att de ska arbeta med historiebruk i populärkultur, reklam och aktörer i böcker?

Är det rätt fokus att högstadieelever ska jobba med synen på kön, jämställdhet och sexualitet samt möjliga framtidsscenarier utifrån en kursplan där kvinnorörelsen nämns men inte arbetarrörelsen? Vare sig begreppen arbetare, klasser eller arbetsvillkor nämns en enda gång i grundskolans kursplaner i historia och samhällskunskap.

När du ändå skriver till Skolverket, varför då inte passa på att fråga om det inte är dags att ta bort följande skrivning som sedan 1994 finns i både grundskolans och gymnasiets läroplan, kapitel ett, den värdegrund varpå undervisningen ska vila: ”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. 

Nog borde svensk skola ha kommit längre år 2019.

Gå in på skolverkets webbplats för att lämna dina synpunkter på de reviderade kursplanerna: https://response.questback.com/isa/qbv.dll/ShowQuest?QuestID=5386721&sid=EBptHecj7Z