Hoppa till huvudinnehåll

Historien om Proletären FF - den röda klubben genom fem decennier

Den unika idrottsklubbens historia ska äntligen sättas på pränt. Över 90 ledare, spelare och supportrar har hjälpts åt för att färdigställa boken och sammanfatta föreningens 50-åriga historia. ”Det är ingen vanlig idrottsklubb”, säger Clara Hylgaard Nankler, en av författarna till boken som väntas lanseras i september.

Clara Hylgaard Nankler är en av alla PFF:are som arbetat hårt med boken.
Janne Nankler

Redigerarna och skribenterna är i sluttampen med att sammanställa Proletären FF – en del av världen, boken som ska berätta historien om idrottsklubben Proletären FF.   

Under devisen att idrott och politik hör ihop har PFF agerat i såväl idrottspolitiska som antiimperialistiska sammanhang. Under åren har verksamheten och antalet utövare i klubben skiftat, men som en röd tråd går klubbens unika motto: idrott åt alla.

Huvudförfattare är Bengt Frejd, som var ordförande i klubben länge och fortfarande är aktiv i föreningens styrelse, men den är ett kollektivt arbete. Över 90 personer har hjälpt till att skriva den cirka 400 sidor långa boken.

Gamla medlemmar, som fotbollstränaren Pia Sundhage, har bidragit – men också idrottspersonligheter som Häckens Dennis Andersson och Bert Andersson, ordförande i Göteborgs fotbollsförbund och före detta vice ordförande i Svenska fotbollsförbundet.

– Det är ingen vanlig jubileumsbok för en idrottsförening som fyllt 50 år. Men Proletären FF är inte heller någon vanlig idrottsklubb, utan en ganska unik verksamhet, säger Clara Hylgaard Nankler som varit engagerad i föreningen sedan 1980-talet och är en av medförfattarna till boken.

– PFF startades 1972 av ett gäng arbetarkillar i Göteborg knutna till Kommunistiska Partiet, som då hette KPML(r), och som gillade att sparka boll. Deras matcher på Gröna vallen i Majorna drog stor publik och många sökte sig till den röda klubben.

Klubben växte fort och startade tidigt ett damfotbollslag, en ungdomssektion och motionsgymnastik för föräldrarna. Verksamheten behövde plats och med egna krafter, bokstavligen, byggdes ett klubbhus i Åkered utanför Göteborgsförorten Tynnered.

Det var då Clara, och hela familjen, började engagera sig i klubben.

– När PFF startade knatteverksamhet i Tynnered bodde jag och familjen där. Min äldste son var fyra-fem år och älskade att spela fotboll. Jag blev tillfrågad om att hålla i motionsgymnastik för barnens föräldrar och så började mitt engagemang i klubben.

– Sedan blev det volleyboll och framförallt jazzmotion. Under 80- och 90-talet deltog alla mina tre barn i olika verksamheter i klubben, från bollekis till ungdomslag. Min man spelade med gubbarna i C-laget och satt en tid i styrelsen.

Jubileumsboken blir ett omfattande verk som berättar historien om PFF i både bild och text. Boken är indelad i decennier och varje decennium inleds med en historisk beskrivning som ger bakgrund till klubbens aktiviteter.

– Det handlar om idrottsverksamheten. Men också om bojkottrörelsen mot fotbolls-VM i det fasciststyrda Argentina 1974, solidariteten med strejkande gruvarbetare i England på 1980-talet och kampen för idrottsbojkott av Sydafrika på 80- och början av 90-talet.

– Det handlar också om Säpo och PFF på 2000-talet och striden för demokrati i idrottsrörelsen och försvaret för 51-procentregeln på 2010-talet.

Palestinafrågan löper som en röd tråd genom flera decennier, likaså solidariteten och idrottsutbytet med Kuba. Och så Fredsloppet förstås, med kampen för fred och mot Nato.

Clara har bland annat skrivit om det sydafrikanska laget Soweto Ladies, som blev strandsatta i Göteborg 1993 och fick bo på klubbhuset, och om de idrottsseminarier och konferenser som PFF arrangerat i samband med Fredsloppet för att sprida idén och modellen med fredslopp till fler länder.

Hon har intervjuat gamla spelare och ledare, bland annat Thord Ström, centertank i fotbollslaget mellan 1974 och 1990, och Sanna Börjesson Karlsson, som lämnade sin karriär inom friidrott för att spela med PFF.

Under sin livslängd har förening upplevt både goda och mindre goda tider. Från att ha varit en levande förening på 80- och 90-talet sjönk verksamheten ihop under 2000-talet för att sedan resa sig igen i andra halvan av 2010-talet – med nya ungdomslag, löpargrupper och kampsportssektioner.

Boken vill inte bara belysa framgångarna, utan också svårigheterna klubben haft.

– Vi kom tidigt fram till att boken inte skulle vara en glättig framgångssaga, utan att vi också ville beskriva de motgångar och problem som vi haft i klubben.

– Vår inställning att idrott och politik hör ihop har stött på motstånd, i samband med klubbhusbygget utsattes vi för ett bombattentat till exempel. Det har också funnits motsättningar inom klubben som vi vill berätta om.

Nu är nästan alla artiklar färdiga, men tanken är att boken ska vara rikt illustrerad och det saknas fortfarande en del bilder. I juni ska boken skickas in för provtryck och sedan återstår bara det sista korrekturarbetet innan läsarna kan få ta del av boken.

I början av augusti räknar redaktionsgruppen med att den färdiga boken kan skickas till tryck och planen är att boken ska vara klar i september, lagom till årets fredslopp.

 

Du kan förbeställa boken här.