Högerbudget för sociala nedskärningar och militär rustning

Under tisdagsmorgonen presenterade den nya regeringen sin budgetproposition för 2023, och föga förvånande blir det nedskärningar på de flesta områden – förutom på bensin, militären och kungahuset.

Kommunerna och regionerna får ett tillskott på sex miljarder kronor – vilket är alldeles för lite.

SKR (Sveriges kommuner och regioner) beräknar att kommuner och regioner totalt sett väntas ha ett årligt underskott på 20-30 miljarder kronor de kommande åren om kostnaderna ökar i takt med de förväntade pris- och löneökningarna. Kommunernas resultat väntas skilja sig mycket, men samtliga regioner räknar med kraftiga underskott.

– Regeringens generella tillskott till kommuner och regioner är ett välkommet besked även om det inte kompenserar fullt ut för de ekonomiskt tuffare tiderna utan kommer innebära att sektorn kommer behöva vidta åtgärder för en budget i balans, säger Peter Danielsson, ordförande för SKR, i ett pressmeddelande.

Det så kallade reformutrymmet är hur mycket regeringen beräknas ha kvar efter skatteintäkter och överskottsmål och bestämmer hur mycket regeringen har att röra sig med.

Varje år behövs mer pengar skjutas till i statsbudgeten eftersom befolkningen och kostnaderna för staten, kommuner och regioner i normala fall ökar från år till år. Skjuter staten till mindre pengar än vad utgifterna ökar innebär det nedskärningar och i praktiken uppsägningar i offentlig sektor.

Budgeten innehåller reformer på 40 miljarder kronor totalt och innebär generella åtstramningar.

Den största posten är sänkt skatt på bensin och diesel, som beräknas kosta 6,84 miljarder kronor.

I valrörelsen utlovade inte minst Sverigedemokraterna skattesänkningar på drivmedel som skulle resultera i mellan fem och tio kronor billigare literpris vid pump.

Men skattesänkningen på nästan sju miljarder kronor beräknas bara sänka priset med ungefär 40 öre enligt regeringens egen bedömning, om det ens blir så mycket. När den socialdemokratiska regeringen i maj sänkte skatten på drivmedel gick en stor del till mackägarna – som helt enkelt höjde priset före skattesänkningen.

Bara tre fjärdedelar av skattesänkningarna gick fram till de konsumenter som tankar diesel. För bensinförbrukande bilister blev summan ännu mindre, bara 62 procent nådde kunden – resten gick till mackägarnas oskäliga prisökningar.

Anslagen till totalförsvaret höjs med fem miljarder – ett steg mot Natos krav på att försvarsutgifterna ska utgöra två procent av BNP. I Dagens Nyheter skriver försvarsminister Pål Jonson och ministern för civilt försvar Carl Oskar Bohlin att pengarna både ska gå till att försvara Sverige och till ett ökat militärt stöd till Ukraina.

Den nya regeringen behåller nivåerna från den tillfälligt höjda a-kassan, men drar ner på kulturen. Fri entré till statliga museum skrotas och anslagen till folkbildning och bibliotek minskar. 

Den totala budgeten för miljöområdet innehåller drygt fyra miljarder mindre än förra året, bland annat drar regeringen ner på anslagen till Naturvårdsverket. 

Det kungliga apanaget får däremot ett tillskott på 18,7 miljoner kronor – till totalt 167,9 miljoner kronor.