Kommentar: Högerseger i krigsalliansens Finland

Det blev liberalkonservativa Samlingspartiet, den finska motsvarigheten till svenska Moderaterna, som fick flest röster i ett högerdominerat och jämnt riksdagsval i Finland i söndags.

Samlingspartiet som leds av Petteri Orpo fick 20,8 procent av rösterna, Riikka Purras Sannfinländarna 20,1 procent och Socialdemokraterna 19,9 procent. Centern fick 11,3, Vänsterförbundet 7,1 och de gröna 7,0 procent. Valdeltagandet var 71,9 procent.

Nu ska Petteri Orpo bilda regering antingen höger- eller vänsterut, tillsammans med antingen Riikka Purra eller avgående socialdemokratiska statsministern Sanna Marin.

Finland har tradition av breda koalitioner av den typ som Magdalena Andersson drömmer om i Sverige, därför är det inte uteslutet att Socialdemokraterna kan sitta i en regering med Petteri Orpo som statsminister. Men de flesta tror att det kommer att bli en mörkblå regering tillsammans med Sannfinländarna.

Oavsett vilket är Sanna Marins tid som statsminister förbi. En av de sista uppgifterna för hennes regering blir därmed att formellt godkänna Finlands Natomedlemskap. 

Det blir också det bestående avtrycket av nu 37-åriga Sanna Marin som statsminister – långt mycket värre än de pinsamma bilder som läckts från en efterfest i tjänstebostaden, där en av världens yngsta statschefer ser ut som en fjortonåring som har föräldrafritt. 

Det var hon som socialdemokratisk partiledare öppnade upp för finskt Natomedlemskap, och hennes oblyga Natofjäsk har använts flitigt av de svenska sossarna i sitt totala svek mot såväl vallöften som utspel på partikongressen. 

Peter Hultqvists löfte till S-kongressen i november 2021 – att så länge han var försvarsminister skulle Sverige garanterat inte ansöka om medlemskap i Nato – blev några månader senare till mantrat att vi måste göra som Finland gör.

På tisdagen blir så Finland officiellt Natomedlem. Då hissas den finska flaggan utanför Natohögkvarteret i Bryssel, och då godkänner också Natomedlem nummer 31 formellt Sveriges ansökan för att bli medlem nummer 32 i USA:s krigsallians. 

Det senare är en formalitet då den finska riksdagen redan har röstat för att ratificera Sveriges medlemskap.

Natomedlemskapet har dock, liksom i Sverige, inte varit en valfråga. Istället har Petteri Orpo valkampanjat på att sanera statsfinanserna och sänka Finlands statsskuld.

Orpo har lovat att hans regering ska spara sex miljarder euro i budgeten första året, och tre miljarder det andra. För det finska folket och arbetarklassen väntar oavsett regeringsunderlag med säkerhet svåra tider, då den nyblivna Natomedlemmen samtidigt redan beslutat öka militärutgifterna med knappt 800 miljoner euro redan i år, och med cirka en halv miljard euro per år 2024-2026.