Visst kan man anonymt påstå att Reinfeldt anlitat polska hantverkare och lettiska barnflickor, utan att veta om det verkligen är så, som den socialdemokratiske mejlmarodören Mats Lidström. Men varför ägna sig åt sådant krypskytte när man öppet kan anklaga Reinfeldt för att vilja ge sig själv och alla sina gelikar möjlighet att för ett spottstyver anlita både polska hantverkare och lettiska barnflickor och det med skattesubvention? Vilket han vill.
Och visst kan man utge sig för att vara den arbetslöse, ensamstående mamman Alice, när man i verkligheten är den välbetalde politiske tjänstemannen Mats. För att sedan i denna förklädnad ge sig på Reinfeldt. Men varför klä ut sig när man lika gärna kan angripa Reinfeldt i öppen debatt? Har verkligen ingen i det socialdemokratiska partihögkvarteret kontakt med en enda arbetslös, ensamstående mamma?
Det finns ingen anledning att göra någon större affär av Mats Lidströms eskapader. Som betrodd opinionsanalytiker i Göran Perssons närhet syns han oss mest som en beklagansvärd och smått patetisk figur. Men kanske säger ändå hans göranden och låtanden något viktigt om vart svensk politik är på väg.
”När argumenten tryter, höj rösten”, säger en slogan som politiker i alla tider använt sig av. Men vad göra om argumenten saknas, om de politiska skillnaderna är så små och diffusa att det inte hjälper att höja rösten? Måhända har Mats Lidström fått följande råd av de amerikanska konsulter som socialdemokraterna numera omger sig med: ”När argumenten saknas, skandalisera motståndaren.”
Det skall direkt sägas att socialdemokraterna ingalunda är en samma om att introducera denna amerikanisering av svensk politik. För det är väl ingen som tror att det saknas välbetalda sagesmän till att alla de skandaler som sossarna ständigt drabbas av? Som skandalmakare lär sossar och borgare vara lika goda kålsupare.
Men likväl innebär amerikaniseringstendensen något av politikens förfall. Politikens innehåll devalveras när marknadsliberalismens ”enda väg” förvandlas till blocköverskridande konsensus. Till förmån för de mer eller mindre smutsiga tjuvknepen.
Lidström-affären tycks ha gett sossarna byxångest. Så censurerar ungsossarna nu självmant karikatyrer som framställer Reinfeldt som den blodsugande varulv han är. Som om det vore förtal att framställa Reinfeldt som högerman!
För vår del får ungsossarna gärna framställa Reinfeldt i vilken djurisk form som helst, ty han och högeralliansen representerar en bestialisk politik. Och själva förbehåller vi oss rätten att framställa godsägare Persson som välfärdens slakare. För det är just vad han är.
Rätt skall vara rätt.
Proletären 9, 2006
