Rönnskärsverket i Skelleftehamn har länge betraktats som en av Sveriges farligaste arbetsplatser. Det är ett stort smältverk som producerar metaller ur malm från Bolidens gruvor. Rönnskärsverket ägs av Boliden AB. I verket återvinns även koppar och ädelmetaller från elektronikskrot.
Några av de metaller som produceras på verket är koppar, bly, zink, silver och guld. Tidigare producerades också arsenik. Förutom hälsovådlig miljö i själva produktionen finns det också mer ”alldagliga” arbetsmiljöproblem på ett verk av Rönnskärs storleksordning.
För cirka trettio år sedan var risken att arbetare på verket skulle drabbas av cancer mer än dubbelt så hög som för övriga befolkningen. Orsaken var att de utsattes för höga halter av farliga ämnen i samband med smältningen av bly, koppar, guld och silver.
Myndigheters krav och en stark opinion tvingade Boliden från mitten av 1970-talet att genomföra en rad åtgärder för att förbättra framför allt den yttre miljön genom minskade utsläpp, men även arbetsmiljön förbättrades något.
Sedan dess har datorisering och teknikutveckling förbättrat arbetsmiljön och risken för att insjukna i cancer bedöms nu bara vara en tiondel av vad den var på 1970-talet. Men det gäller att alltid vara på sin vakt och därför måste arbetsmiljöarbetet fungera.
Hälsokontroller
Till följd av alla miljörisker på Rönnskärsverket kontrolleras därför de anställdas hälsa regelbundet. Forskning om arbetsmiljöproblemen på verket har lett till att problemen minskat väsentligt. Man kan säga att arbetsmiljön av tradition har prioriterats och att det också gett resultat.
– När det gäller IF Metall har vi i dag skyddsombud på alla avdelningar inom Rönnskärsverken. På vissa avdelningar kan det finnas bara en och på andra tre till fyra skyddsombud. Men alla vill inte bli skyddsombud, och det går ju inte tvinga folka att blir det, säger Börje Lindström, huvudskyddsombud på Rönnskärsverken till Proletären.
En tredjedel av skyddsombuden på verket arbetar på underhållet och två tredjedelar tillhör driften. Sammanlagt finns det 47 skyddsombud på verket och enligt Börje Lindström innebär det att alla avdelningar täcks upp av skyddsombud, även om det på vissa områden skulle behövas några fler skyddsombud.
– Dessutom har vi en bra dialog med företagsledningen, det vill säga vi kan resonera om de problem som uppstår, man lyssnar helt enkelt på oss i dag, säger han.
Börje Lindström anser att det är mycket viktigt med skyddsombud på en arbetsplats som Rönnskärsverken, eftersom det är en farlig arbetsmiljö där man bland annat jobbar med 1.200 graders smälta. Därför är det nödvändigt att skyddsombuden är med i det dagliga miljöarbetet, men även att de deltar i projekt, nybyggnationer och omorganisationer.
Regeringens dårskap
När regeringens nedskärningar i arbetsmiljöarbetet kommer på tal blir Börje Lindström nästan mållös. Han får svårt att finna ord för att beskriva vad som väntar när anslagen till utbildning av skyddsombud minskar, när sparkrav på Arbetsmiljöverket genomförts och på det avveckling av Arbetslivsinstitutet.
– Jag tar alltid upp regeringens dårskap inom detta område med företaget och andra. Förutom allt elände som den här regeringen redan ställt till med ska nu också skyddsombudsregistret läggas ner till sommaren.
– Men jag är inte direkt bekymrad för Rönnskärsverkets del, här fungerar arbetsmiljöarbetet bra. Även om allting givetvis kan bli bättre.
Börje Lindström är även regionalt skyddsombud och i den rollen är han mer orolig över utvecklingen. Mindre arbetsplatser har i dag svårt att upprätthålla normal kvalité på arbetsmiljöarbetet, och inte blir det bättre när det fattas så många skyddsombud som det talas om i LO-rapporten.
– Jag får inte det här att gå ihop. Man pratar från regeringen om att alla ska ha ett jobb, även dom sjuka, och samtidigt lägger man ner resurser som ska säkra arbetsmiljön så att anställda inte ska bli sjuka, drabbas av arbets- och förslitningsskador eller liknande.
– Men man får väl trösta sig med att ingen annan heller förstår sig på detta, säger Börje Lindström.
KENT HALDEBO
Proletären 4, 2008
