Eleverna i årskurs ett står koncentrerade vid arbetsbänkarna. De tillverkar namnskyltar i plåt. De första nio veckorna får byggeleverna prova på måleri, betong, plåt och trä, snickeri, anläggning, mureri och golv. Sedan väljer de inriktning.

– Det känns bra att gå här på byggprogrammet, säger Robin Warna, som tillsammans med resten av klassen är i plåtverkstaden denna vecka.

Det är i verkstan han och de andra i klassen trivs bäst. Engagemanget och intresset är påtagligt. Alla lyssnar uppmärksammat på lärarens förklaringar, för att sedan sätta igång med uppgiften.

Men eleverna är inte bara i verkstaden under skoldagen. Idag läser eleverna på yrkesförberedande program samma kärnämnen som elever på studieförberedande program. Det vill högerregeringen ändra på redan 2011.

– Böcker är inte min grej. Men det är bra att lära sig det med, menar Robin Warna som håller på att skära till sin plåtbit.
Patrik Fuxmo nickar. Han funderar på att bli glasmästare. Robin Warna vet redan nu att han vill jobba med trä och husbyggnad.

Yrkeslivet
Kopplingen till yrkeslivet är påtaglig på byggprogrammet. Möjligheten att få jobb spelar en stor roll när eleverna väljer inriktning efter de första veckornas introduktion.

70 procent av byggeleverna som gick ut gymnasiet 2000/2001 hade jobb inom branschen tre år senare. En överväldigande majoritet av dem, 96 procent, var också nöjda eller mycket nöjda med sitt jobb.

Men skolan handlar om mer än att lära sig ett yrke. Rätten till kunskap är en demokratisk fråga. Varför ska framtida ingenjörer och veterinärer läsa tre gånger så mycket svenska som framtida murare eller anläggningsarbetare?

– Jag tycker det är bra att vi läser samma kärnämnen som alla andra. Jag tycker inte det är jättesvårt, men det är alltid jobbigt att sitta framför skolböcker, säger Erik Angvall Zetterling.

• Vad tycker du om regeringens planer att dra in på kärnämnena på yrkesförberedande program?
– Dåligt. Många kommer ångra sig senare om de vill byta jobb eller så, tror Erik Angvall Zetterling.
Själv vill han bli snickare.

– Jag gillar att jobba med händerna. Att forma grejer. Jag har alltid tyckt om att spika och såga, berättar han samtidigt som han ritsar plåten.

Vid en annan arbetsbänk diskuterar eleverna instruktionerna de har fått, som inte är helt enkla för den som aldrig arbetat med plåt tidigare. När de har förstått vad som ska göras hjälper de varandra att mäta ut var plåten ska skäras. Samarbetet mellan eleverna i klassen är slående.

– Vi hjälper varandra mycket. Det går mycket fortare då, säger Oskar Lundquist.

Han tycker att kärnämnena är rätt enkla, men betonar att det är roligare med yrkesämnena. Framförallt ser han fram mot att få prova på att mura, eftersom han lockas av yrket.

– Det verkar vara ett roligt arbete som man kan hålla på med länge utan att bli uttråkad. Jag skulle aldrig klara av att ha ett kontorsjobb, det skulle bli trist, säger han.

• Vad tycker du om att ni läser samma kärnämnen som dem på studieförberedande program?
– Det är säkert bra att kunna svenska och matte och det där, men det är inte lika viktigt i ett praktiskt yrke, menar Oskar Lundquist.
David Öhrfeldt, som arbetar med sin plåt i andra änden av bänken, håller inte riktigt med.

– Du måste ju kunna räkna ut vad du ska bygga, säger han.

Viktiga kunskaper
Kjell Johansson, tidigare plåtslagare och numera bygglärare på Bräckegymnasiet, ser också han hur viktiga kunskaperna i matematik och de andra kärnämnena är.

– De måste kunna ställa upp tal och räkna ut omkretsen på ett rör. Många kan inte det när de börjar här, säger han och ondgör sig över miniräknare och mobiltelefoner.

Kjell Johansson har en stund ledigt från lektioner och tar en kopp kaffe i lärarrummet. Han kom till skolan tidigt på morgonen för att hjälpa tvåorna i väg på praktik. I årskurs två och tre är byggeleverna omväxlande fyra veckor i skolan, för att sedan vara ute på praktik i lika många veckor.

När krisen slog till blev det betydligt svårare att hitta praktik-plats åt alla, men efter en del jobb och många telefonsamtal gick det även denna gång. Förhoppningsvis kommer eleverna också att hitta jobb när de går ut gymnasiet.

Daniel Hardelin som är lärare i betong slår sig ned min sin kaffekopp. Han berättar att han försöker prata om situationen på arbetsmarknaden så mycket han kan med sina elever.

– Jag brukar säga att a-kassan framförallt är till för dem som jobbar. Det handlar om att säkra den lönen vi har, menar han.

Att det finns en nära koppling till arbetsmarknaden innebär inte att kärnämnena är mindre betydelsefulla. Även om en del elever på yrkesförberedande program gärna vill slippa läsa så mycket, svenska, engelska och samhällskunskap så menar Kjell Johansson att det är fel väg att gå att sänka kraven.

– Det är alltid svårt med de teoretiska ämnena. Men även om man ska bli knegare så måste man kunna stava.

Ställ politiker till svars
Kjell Johansson tror därför inte på regeringens förändringar av de yrkesförberedande programmen. Men han är inte heller nöjd med situationen idag.

– Tanken på att vi ska ha en jämlik skola är bra, men nu fungerar den inte. Det behövs en mycket bättre grundskola. Politikerna borde ställas till svars för att eleverna inte får de kunskaper de behöver, menar han.

Ett av argumenten mot regeringens förändringar är att möjligheten att senare i livet byta yrkesbana försämras. Kjell Johansson arbetade själv som plåtslagare i 25 år innan han tillfrågades om att börja jobba på Bräckegymnasiet.

– Har du ett tungt jobb och börjar känna att ”det här funkar inte” så blir du lätt låst, säger han.

Inne i plåtverkstaden fortsätter eleverna i byggklassen att jobba med sina namnskyltar. Sedan ska de bland annat konstruera en ljusstake och en grillkolständare, för att ytterligare få känna på hur det är att arbeta med plåt.

Om några år kommer troligen majoriteten av klassen att arbeta inom byggsektorn. De kommer vara med och bygga nya bostäder och reparera gamla. De kommer att lägga golv, konstruera stuprör och laga tak. De kommer att måla väggar, rekonstruera gamla hus och klä fasader med tegel.

På jobbet och i sin vardag lär de behöva såväl yrkeskunskaper som kunskaper i svenska, samhällskunskap och matematik.

text: LISA ENGSTRÖM
foto: PÄR JOHANSSON
Proletären nr 41, 2009

Bräckegymnasiet
• På Bräckegymnasiet i Göteborg kan du läsa byggprogrammet och transportprogrammet. Skolan har cirka 950 elever. Byggprogrammet är populärt. 2009 sökte över 500 elever programmet. 161 antogs.

Byggprogrammet
• Idag går nästan 400000 på gymnasiet. 45 procent av dem läser ett yrkesförberedande program, medan 47 procent läser ett studieförberedande.

Cirka 3,5 procent av gymnasieeleverna går byggprogrammet. En överväldigande majoritet av dessa är killar, men andelen tjejer ökar. Idag är nio procent av byggeleverna tjejer, för fem år sedan var bara tre procent tjejer.