Eleverna strömmar in i aulan på Bäckängsgymnasiet. Nu ska de äntligen få ställa politikerna till svars för beslutet att införa ordningsomdömen på Borås gymnasieskolor. Aulan fylls snabbt med ungdomar och folkpartisten Anna Svalander som ska försvara beslutet ser nervös ut. Det är inte så konstigt. En överväldigande majoritet på Bäckängsgymnasiet är emot ordningsomdömena, och 800 har skrivit under proteslistor som ska överlämnas under mötet.

– Ordningsomdömen är totalt godtyckliga. Dessutom menar vi att de är verkningslösa. Eventuella problem i skolan löser man inte med ett omdöme. Istället behövs det fler lärare och mer resurser, säger Johan Frick som är med i organisationen Förenade klasskamrater som arrangerar protestmötet i aulan.

Bäckängsgymnasiet är tillsammans med de fyra övriga gymnasieskolorna i Borås först i Sverige med att införa skriftliga omdömen i ordning. Beslutet ligger helt i riktning med folkpartiets nya kravpolitik. Mycket riktigt är det också folkpartisterna i utbildningsnämnden, med nämndordförande Anna Svalander i spetsen, som varit mest drivande i frågan i Borås.

För lite drygt en månad sedan togs beslutet. Skolk ska skrivas in i betyget, och alla elever ska ges skriftliga omdömen i ordning. Beslutet börjar gälla redan i höst.

Vänsterpartisten Stefan Lindborg var ensam om att tala emot förslaget, men eftersom han är ersättare har han ingen rösträtt.

– Jag menar att de borgerliga partierna i utbildningsnämnden ägnar sig åt plakatpolitik. Det finns inga allvarliga ordningsproblem i Borås gymnasieskolor, och skriftliga omdömen löser ingenting. Om det uppstår problem krävs det andra åtgärder som kommer åt orsakerna till att en elev inte följer reglerna, säger Stefan Lindborg.

Även han deltar på mötet i Bäckängsgymnasiets aula, för att debattera mot Anna Svalander.

Svalander ställs till svars
När aulan fyllts av elever tar en representant från Förenade klasskamrater mikrofonen och mötet kan börja. Så fort ordet lämnas fritt räcker massor av ungdomar upp handen. De vill få chansen att ställa Anna Svalander till svars. Varför inför politikerna ordningsomdömen? Hur kommer en kritisk elev att bedömas?

– Det är inte okej att komma för sent eller störa de andra. Och det är inte okej att skrika ”hora” i korridoren eller att trycka upp nån mot väggen och säga ”jag ska döda dig”, säger Anna Svalander i ett försök att försvara omdömena.

Hennes uttalande möter spridda skratt och burop. Eleverna känner inte igen sig i den bild hon målar upp av skolan. De hör aldrig någon kalla en klasskamrat för ”hora”, och de har aldrig sett några hot i korridorerna. Dessutom finns det redan regler mot ett sådant beteende.

– Om det inte finns några ordningsproblem så behöver ni ju inte vara rädda för ordningsomdömen heller, menar Anna Svalander.

Frustrationen sprider sig snart. Det är bara trettio minuter avsatta för mötet, eftersom många elever sedan måste tillbaka till sina lektioner. Men Anna Svalander gör långa utläggningar, och tiden rinner i väg. Det som skulle bli elevernas chans att komma till tals omvandlas snarare till ett propagandatal från Svalander. ”Ta micken från henne!”, säger någon och fler instämmer.

Protestlistor överlämnas
När det återstår några minuter på mötet är det dags för Förenade klasskamrater att lämna över protestlistorna med cirka 800 namn-underskrifter som har samlats in på skolan.

Sedan politikerna beslutade att införa skriftliga ordningsomdömen har en rad protester arrangerats på Bäckängsgymnasiet. Förutom namninsamlingen så har Förenade klasskamrater organiserat möten och bokbord.

Johan Frick lämnar över högen med protestlistor till Anna Svalander och påpekar att politikerna borde lyssna när 800 av Bäckängsgymnasiets 1040 elever visar sitt missnöje över deras beslut. Men fp-politikern Anna Svalander är av en annan åsikt.

– 800 elever är ingen majoritet om man ser till Borås 4.000 gymnasieelever. Ett beslut kan inte ändras för att en skola motsätter sig det, säger hon.
Efter mötet är många upprörda. Eleverna upplever att politikerna struntar i deras åsikt, och flera ungdomar talar om skolstrejk.

”Vi vet vad vi talar om!”
Reaktionen är inte så konstig. Anna Svalander har ett flertal gånger till och med påstått att eleverna ”inte vet vad de talar om”.

– Anna Svalander drog över på tiden. Hon höll sig inte till de regler vi satt upp. Därför blev inte mötet som vi hade tänkt oss, säger Johan Frick och han får medhåll från andra medlemmar i Förenade klasskamrater.

– Vivet visst vad vi talar om. Vi har verkligen läst på och granskat det här förslaget. Det känns som ett slag i ansiktet att hon påstår att vi inte vet nåt, säger Ville Skrifvars.

Förenade klasskamrater menar att skriftliga omdömen i ordning både riskerar att bli godtyckliga och verkningslösa.

– Politikerna borde satsa mer på lärarna istället för att försöka hota oss till lydnad, menar Ummeed Imgari och de andra nickar.

– Skolan borde satsa mer på medbestämmande också. Vi tappar tron på elevdemokrati när de inte lyssnar på det vi har att säga, trots att vi engagerar oss så här mycket, säger Ville Skrifvars.

”Hon lyssnar inte”
En viss uppgivenhet sprider sig också bland de elever som stannat kvar för att debattera mer med Anna Svalander. ”Hon lyssnar ju inte!”, säger de.
– Jag tror att de kommer att införa ordningsomdömen även om så många är emot det på vår skola. Vi har visat vad vi tycker, och vi kan inte göra så mycket mer. Politikerna får sin vilja igenom ändå, säger Johanna Andersson och Viktor Svensson håller med.

Men eleverna på Bäckängsgymnasiet har trots allt inte gett upp. Snart ska Förenade kasskamrater samla till nytt möte och besluta hur de ska gå vidare. Kanske blir det en skolstrejk för att visa att de fortsätter kampen mot ordningsomdömena.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 39, 2007

Om omdömen och betyg i ordning
Folkpartiet är pådrivande för att införa ett ordningsomdöme som följer med terminsbetyget, vilket är snarlikt ett ordningsbetyg. På detta ska bland annat följande information ingå:
• Om eleven tar ansvar för sina studier och tar med sig det material som behövs till lektionen.
• Om eleven tar ansvar för hur miljön i skolan ser ut.
• Om eleven använder ett acceptabelt språkbruk.
• Om eleven samarbetar väl.

Fram till 1970 fick alla elever betyg i ordning och uppförande enligt en tregradig skala:
A Mycket god
B God
C Mindre god

Betygen i ordning och uppförande avskaffades i samband med den nya läroplanen för grundskolan 1969.

Satsa på lärarna istället
– Jag tror att politikerna ser det här som ett billigt sätt att lösa problem i skolan. Men vi i lärarförbundet menar att det är nedskärningarna i skolan och den låga lärartätheten som är grunden för problemen, säger Rose-Marie Caldehed som är ordförande för lärarförbundet i Borås.

Hon är inte emot skriftliga ordningsomdömen i sig, men hon tror inte heller att ordningsomdömen är rätt väg att gå.

– I Borås satsar politikerna inte så mycket på skolan. De satsar på idrotts-arenor och vägar  istället, och det kan  få konsekvenser i framtiden, säger hon.

Rose-Marie Caldehed tror ändå inte att det är stökigare i skolan i dag jämfört med för tio år sedan. Men hon poängterar vikten av att det finns många vuxna i elevernas närhet, och därför är lärartätheten oerhört viktig. Förenade klasskamraters resonemang om att politikerna borde satsa på fler lärare istället för ordningsomdömen ställer hon sig därför bakom.