Det är en klassisk högerpolitik som finansminister Anders Borg bjuder ut i budgeten. Att stämpla på deltid begränsas, fler karensdagarna i a-kassan införs, sjuka ska ut och jobba igen och höjda punktskatter.

Föräldrar ska intyga att deras barn inte varit på dagis när föräldrarna varit hemma för vård av sjukt barn. På sikt ska alla ersättningar vara tidsbegränsade och regelbundet omprövas. Kontrollen av olika trygghetssystem ska öka än mer.

Brutal attack
Fattiga pensionärer får inte ett enda öre medan rika kan vinna tusentals kronor på den kommande ekonomiska politiken. Även om vissa förbättringar för vanligt folk kan urskiljas är regeringens höstbudget i sin helhet en brutal attack på landets löntagare.

När det gäller a-kassan inför regeringen en helt ny finansieringsmodell där en tredjedel av det som betalas ut i ersättning ska betalas av medlemmarna själva. Den nya a-kasseavgiften kommer att helt bestämmas av hur mycket a-kassorna betalar ut till sina medlemmar. En högre eller lägre a-kasseavgift blir alltså beroende av hur många som är arbetslösa i respektive a-kassa.

Medlemmar i åtta av Sveriges 28 a-kassor får betala mer, till exempel medlemmar i Livsmedels-arbetarförbundet och Hotell och Restaurang med 41 respektive 36 kronor mer. När nästa lågkonjunktur slår till igen och jobben blir färre blir det betydligt dyrare för de flesta att försäkra sig mot arbetslöshet.

Dessutom ska det införas ytterligare två karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen, från fem till sju, vilket blir ett kännbart ekonomiskt avbräck för visstidsanställda. Visstidsanställningar gör att löntagare oftare blir arbetslösa i glappet mellan två anställningar.

Unga drabbas
Speciellt utsatta är unga människor som ofta har en visstidsanställning. Idag har 59 procent av kvinnorna mellan 20 och 24 år en sådan anställning. Det ska också bli en kraftig försämring av möjligheten till a-kassa vid deltidsarbete, vilket drabbar samma grupper.

Majoriteten av de deltidsarbetslösa är kvinnor med låga inkomster. Nu ska deras möjlighet till ersättning minskas till endast 75 dagar. Det motsvarar ca 8 månader för den som arbetar 50 procent. För dem som har barn under 18 år kan perioden förlängas.

Fyra miljarder kronor räknar regeringen med att spara in på försämringar för deltidsarbetslösa. Nästa år kommer löntagare med 20.000 kr/mån att ha förlorat drygt 2.100 kronor i samband med arbetslöshet första månaden, vid en jämförelse med hur det var 2006, på grund av sänkt tak i ersättningen och två nya karensdagar.

Även sjuka ska sättas åt. Efter tre månader ska sjukpenningen prövas för att se om personen kan utföra någon form av uppgifter på sitt jobb. Inom sex månader ska den sjukskrivne prövas mot hela arbetsmarknaden. Finns det arbetsuppgifter som den sjukskrivne klarar av, kan hon eller han tvingas byta yrke. Efter ett års sjukskrivning sänks ersättningen till 75 procent.

Det blir lägre sjukpenning genom att bara 97 procent i stället för dagens 98,9 procent av inkomsten räknas som grund för ersättning. För den som tjänar 20.000 kronor i månaden betyder det att sjukpenningen blir 3.650 lägre på ett år. Totalt räknar regeringen med att ska detta ge en besparing på 1,1 miljarder kronor.

Regeringen drar sig inte ens för att stjäla från avtalsförsäkringen, bland annat kollektivavtal som förbättrar villkoren för långtidssjuka. Det är pengar som man avstått i löneförhandlingar för att försäkra sig om en ersättning på 10 procent utöver de 75 procent som nu statuerats.

Nu ska regeringen stoppa möjligheten för långtidssjukskrivna att dryga ut sjukpenningen. Det gäller även privata sjukförsäkringar. Om man får pengar från annat håll krymper helt enkelt ersättningen från staten.

Skattesänkning äts upp
Att ekonomin går på högvarv har inte vanliga löntagare haft någon fördel av, tvärtom. Förvisso har inkomstskatten sänkts men allt har gått förlorat i höjda punktskatter, trafikförsäkring, a-kassa, fackavgift, matkostnader med mera.

Nu ska skatten sänkas igen med regeringens jobbskatteavdrag. Skatten ska sänkas med 10,8 miljarder. För den som tjänar 15.000 kronor ger det 190 kronor mer i månaden, 240 för den som tjänar 20.000 kronor och 480 för den med en inkomst på 30.000 kronor.

Uppemot 50 miljarder kronor kostar satsningen på jobbskatteavdrag, vilket ska betalas med besparningar vid arbetslöshet och sjukdom. Men inte hellre denna skattesänkning ger något mer i plånboken när regeringen samtidigt höjer skatterna på bensin, diesel, koldioxid, vatten- och kärn-kraft, snus och tobak. Dessutom väntas kraftigt höjda matpriser. 

För vanligt folk som har jobb är det som bäst ett nollsummespel, för de allra svagaste grupperna i samhället blir det däremot ett stort minuskonto. För rika och höginkomsttagare är regeringens politik i stället en vinstlott.

Fastighetsavgift
Regeringen har bestämt sig för hur fastighetsskatten ska skrotas och ersättas av en kommunal avgift. Den nya avgiften blir 6.000 kronor eller 0,75 procent av taxeringsvärdet. Reavinstskatten höjs till 22 procent och en ränta på 0,5 procent införs på uppskovsbelopp, för både nya och gamla uppskov.

Taket i avgiften ska räknas upp i takt med inflationen, vilket innebär att fastighetsavgiften år 2009 kan hamna på drygt 6.200 kronor. Än värre blir det när delvis frysta taxeringsvärden släpps fria nästa år, som medför att den avgiften på villaboendet kommer att öka.

Boende i bostadsrätt har inget att vinna på att fastighetsskatten slopas, i stället får de betala ränta på uppskov. De stora vinnarna är boende i storstädernas gräddhyllor och populära kustområden med taxeringsvärden på flera miljoner kronor, långt över brytpunkten 800.000 kronor. Familjen Reinfeldt i Täby kan exempelvis se fram emot en skattelättnad på 35.000 kronor om året.

Har någon av gräddhyllas boende även fastighet utomlands blir det dubbel pott då den bostaden inte kan beläggas med en kommunal fastighetsavgift. Men för övriga blir det som vanligt och med tiden allt dyrare att bo i en villa trots att ”Sveriges mest hatade skatt” har skrotas.

Rika kan även se fram emot effekten av den slopade förmögenhetsskatten på ca 5 miljarder kronor varje år, det vill säga ungefär samma summa som regeringen tjänar in på att försämra för deltidsarbetslösa och sjuka. Landets fattiga pensionärer får däremot inte ett ruttet lingon från budgeten, eftersom de inte omfattas av jobbskatteavdraget. De får i stället betala med fördyrade levnadsomkostnader.

Sänkt föräldrapenning
Även föräldrapenningen kommer att drabbas av försämringar på grund av att regeringen ändrat i SGI, den sjukpenningsgrundande inkomsten. Tidigare multiplicerades den senaste årsinkomst med 0,989.

Men i årets budget är den siffran satt till 0,97, en sänkning med nästan 2 procentenheter. Det medför att föräldrapenningen i praktiken sänks från 80 till 77,6 procent. På ett år kan det bli upp till 4.500 kronor mindre ersättning.

Listan på försämringar kan göras lång. Höstbudget är helt i linje med den högerpolitik som blivit regeringens signum, att sparka på de som redan ligger. Facit av ett år med högerregeringen är ständiga attacker på svensk välfärd. Dessvärre har vi inte sett slutet på fälttåget mot arbetslösa, sjuka och arbetare i allmänhet.

KENT HALDEBO
Proletären 39, 2007

Buegeten i korthet

Arbetslöshet:
• Möjligheten att få a-kassa vid deltid begränsas till 75 dagar. Det motsvarar cirka 8 månader för den som arbetar 50 procent. För småbarnsföräldrar som har barn under 18 år kan perioden förlängas.
• Antalet karensdagar vid arbetslöshet förlängs från fem till sju dagar.
• A-kasseavgiften sätts i relation till arbetslösheten med tak på 300 kronor från den 1 juli 2008.

Skatter:
• Inkomstskatten sänks för dem som arbetar. Kostnad 10,8 miljarder kronor.
• Fastighetsskatten ersätts med en kommunal avgift på maximalt 6.000 kronor eller 0,75 procent av taxeringsvärdet. Reavinstskatten höjs till 22 procent och en ränta på 0,5 procent införs på uppskovsbelopp. Samtidigt begränsas uppskovsbeloppet till 1,6 miljoner kr.
• För flerbostadshus blir den nya avgiften max 1.200 kr per lägenhet eller 0,4 procent av taxeringsvärdet.
• Begränsningsregeln, som innebär att man bara behöver betala 4 procent av inkomsten i fastighetsskatt, tas bort utom för pensionärer.

De sjuka:
• Intyg från förskola/skola krävs vid vård av sjukt barn.
• Alla sjukersättningar blir tidsbegränsade och omprövas efter bestämda tidsperioder.
• Sjukpenningen sänks. För den som tjänar 20.000 kr innebär sänkningen minus 3.460 kr om sjukskrivningen varar ett år.
• Företagshälsovård och rehabiliteringssatsningar för 3,4 miljarder.
• Arbetsförmågan ska prövas regelbundet.
• Nyfriskjobb införs. Arbetsgivare som anställer en långtidssjukskriven får dubbla arbetsgivaravgiften i bidrag. Ny-startjobb även i offentlig sektor.
• Långtidssjuka får behålla 25 procent av ersättningen de första tolv månader de jobbar.
• Den sjukpenninggrundande inkomsten multipliceras med 0,97 i stället för 98,9 procent som i dag vid beräkning av dagpenning, vilket kan ge som mest en minskning med 390 kr per månad.

Övrigt:
 • Ölskatten höjs med 62 öre per burk.
• Vinskatten sänks med 47 öre per flaska.
• Tobaksskatten på snus höjs med 2,70 kr per dosa portionssnus och med 5,63 kr dosa lössnus. Cigaretterna blir 1,50 kr dyrare per paket.
• Koldioxidskatten höjs med 6 öre per kilo till 101 öre per kilo.
• Skatten på bensin höjs med 28,7 öre per liter och på diesel med 55 öre. Fordonsskatterna för diesel sänks men höjs för lätta lastbilar och bussar.
• Förmånsbeskattningen av hem-pc höjs med 200 kr i månaden.
• Skattereduktion för hushållsnära tjänster föreslås även omfatta dem som får sådana som löneförmån.
• Tv-licensen höjs från årsskiftet, från dagens 1996 kr om året till 2.032 kr.