– Den ekonomiska krisen i euroländerna har också medfört en politisk och demokratisk kris, som vi inte vet hur det kommer att sluta. De objektiva förutsättningarna för att stärka det organiserade EU-motståndet är inte dåliga. Jag tycker att Folkrörelsen Nej till EU borde kunna få ett större stöd.
Så summerar Jan-Erik Gustafsson, omvald ordförande för Folkrörelsen Nej till EU, läget för det organiserade EU-motståndet när helgens kongress är avslutad.
Under kongressen, som samlade ett 40-tal delegater och åhörare, diskuterades arbetsplan och strategidokument. Kongressen gav i uppdrag till den nyvalda riksstyrelsen att nästa år uppmärksamma att det är tio år sedan segern i EMU-omröstningen.
Två uttalanden antogs, om ESM-fonden och euro-ländernas finanspakt. Folkrörelsen Nej till EU uppmanar den svenska regeringen att säga nej till bägge förslagen.
– Vi kommer uppmärksamma de här frågorna när de tas upp i riksdagen. Vi kommer anordna en demonstration utanför riksdagshuset, och mot finanspakten kommer vi att ta initiativ till ett fackligt upprop, berättar Jan-Erik Gustafsson.
Det råder stor enighet hos Nej till EU:s medlemmar om att stå upp för EU-motståndet. Men organisatoriskt är folkrörelsen försvagad. Verksamhetsberättelsen visar på minskat medlemsantal, och medel-åldern blir allt högre. Men Jan-Erik Gustafsson tycker sig ändå se tecken på en ljusning.
– Förra året fick vi 49 nya medlemmar, i år är vi redan upp i ett 40-tal, så det finns goda förutsättningar för att vi får fler medlemmar i år än förra året. Vi är små men vi har arbetat upp en rutin på att driva organisationen med de medlemmar vi har, och vi kan ta initiativ och agera i olika frågor.
– Den största vinsten sedan förra kongressen tycker jag är det fackliga nätverk som vi har tagit initiativ till, och som vi vet har vunnit gehör bland många inom fackföreningsrörelsen.
Från Kommunistiska Partiet och Proletärens redaktion framförde Wictor Johansson en hälsning till kongressen. Hälsningar framfördes också från Vänsterpartiet och Socialdemokratiska EU-kritiker, liksom från Folkrörelsen Nej till EU:s systerorganisationer i de nordiska grannländerna Norge, Danmark, Finland och Island.
Som avslutning på den första kongressdagen delades Nej till EU:s demokratipris ut. I år togs priset emot av en synbart rörd Eva-Britt Svensson, tidigare EU-parlamentariker för Vänsterpartiet som också varit ordförande i Folkrörelsen Nej till EU.
I motiveringen till priset står det bland annat att: ”Eva-Britt är en sann demokrat. I hela sitt liv har hon varit samhällsengagerad. Hon har haft ett stort förtroende från de människor hon representerat i landsting, hyresgästförening, politiska partier och inte minst inom Folkrörelsen Nej till EU”.
