Marie Baude har arbetat på restauranger och caféer sedan hon gick ut
gymnasiet för sju år sedan. Den senaste fasta anställningen var på en
krog i Majorna i Göteborg där hon efter två år blev uppsagd i samband
med att restaurangen skulle säljas.

Därför gav hon sig ut för att söka nytt jobb och fastnade för en annons
där lunchrestaurangen La Cuisine på Hisingen sökte ny personal.

Efter ett kort samtal med ägaren fick Marie Baude komma på intervju,
men anställningen som erbjöds var inte riktigt vad hon hade tänkt sig.

– Det visade sig att anställningen var deltid på pappret, men i
verkligheten skulle jag jobba fyra timmar vitt och fyra timmar svart.
Den svarta lönen skulle bara vara 60 kronor i timmen, utan
semesterersättning.

– Min första tanke var ”hur vågar han?”. Sedan tyckte jag att det är
skandal att de försöker utnyttja folk på det sättet, säger Marie Baude.

Det är inte första gången Marie Baude blir erbjuden svartjobb inom
hotell- och restaurangbranschen. Minst två gånger förut har hon tackat
nej till den typen av erbjudanden.

– Det är vanligt att provanställningar är svarta och vissa ställen har bara svart arbetskraft, berättar hon.

Inget ovanligt

Dan Fransson, förste ombudsman på Hotell- och restaurangfacket i
Göteborg håller med om att svartjobb är ett problem i branschen.

– Det är inget ovanligt. Men folk ska inte behöva skita ner sig för att
få ett jobb. Vi har inget behov av arbetsgivare som inte kan betala
vita löner, då är det bättre att de stänger.

Men enligt Dan Fransson har facket begränsade möjligheter att komma åt arbetsgivare som betalar svarta löner.

– Vi uppmanar alla att inte ta svartjobb och anmäler till ekobrottsmyndigheten. Men vi har inget utredningsansvar.

Han tror däremot att de nya bestämmelserna om att varje restaurang måste ha en personalliggare har minskat svartjobbet.

– Skatteintäkterna har ökat med sexton procent, berättar han.

Marie Baude säger att hon själv aldrig skulle kunna tänka sig att jobba
svart, men samtidigt tror hon att många yngre personer tar svartjobb.

– Ungdomar som måste ha pengar vågar inte tacka nej. De är kanske inte
heller med i facket och tänker inte på vad som händer om de skadar sig
eller blir uppsagda. Och pensionen är avlägsen när man precis har
slutat skolan.

Marie Baude menar att det oftast är de små caféerna och restaurangerna som vill ha svart arbetskraft.

– De har svårt att få det att gå runt och det är mycket svinn. Dessutom
är det en bransch som det är lätt att föra in svarta pengar i.

Konkurrens

Men enligt Dan Fransson förekommer svartjobb även hos de större
arbetsgivarna. Han menar att restauranger och kaféer håller på att
konkurrera ihjäl varandra med låga priser, vilket de anställda får
betala med låga löner och taskiga villkor.

– Det är en mycket dålig affärsidé där ingen vill betala vad det kostar, de är helt fel ute, tycker han.

En annan orsak till att svartjobben florerar i hotell- och
restaurangbranschen är att det är en genomgångsbransch. Varje år får
facket 12.000 nya medlemmar och lika många lämnar. Det innebär att
kunskapen om arbetsrätt och kollektivavtal är låg i förbundet. Vilket
Hotell- och restaurangfackets egen undersökning bland medlemmarna också
visar.

Men enligt Dan Fransson finns det ännu inga planer i ledningen på att satsa på mer utbildning av medlemmarna.

– Vi har inte planerat hur vi ska gå vidare. Nu har vi precis landat en avtalsrörelse.

Däremot efterlyser han mer utbildning om arbetsrätt och kollektivavtal redan i skolan.

– Det är arbetsrätten och den svenska modellen som på många sätt bär vårt samhälle, menar han.

Den här terminen har Marie Baude studerat, men till sommaren kommer hon att söka jobb igen.

– Det är en tuff bransch med sena tider och låg lön även enligt avtal.
Men det är kul med kundkontakten och det är den här branschen jag kan.

JENNY TEDJEZA

Proletären 21, 2007