Därefter delade lärarna ut flygblad utanför Nolhagaskolan där kommunfullmäktigemöte hölls samma kväll. Lärarförbunden kräver att kommunen börjar lyssna och ta lärarnas farhågor på allvar. De kräver fler lärare åt barnen/eleverna och de kräver stopp för ständiga neddragningar och kortsiktiga lösningar.

Alingsås förväntas få stora överskott i kommunbudgeten även i år. Ändå planeras ytterligare sänkning av skolpengen till kommunens skolor. Så det är inte bara en minskning av elever som avsätter sig i skolornas budget, skolorna får dessutom mindre pengar per elev, trots inflation och höjda löner.

Skolor stängdes
För några år sedan genomfördes en ännu större sänkning av skolpengen än den nu aviserade och två hela skolor stängdes. Även då förekom starka protester. Nu genomförs ännu en sänkning av skolpengen med resultat att 20 lärartjänster dras in. De förra nedskärningarna var förödande. Nu är måttet rågat enligt de demonstrerande lärarna.

Anne Sundvall, ordförande i Lärarförbundet i Alingsås, inledde mötet med att hävda att smärtgränsen är nådd.

 – Vi vill att ungarna ska växa upp till självständiga samhällsmedborgare. Det är kommunens ansvar att ge oss förutsättningar att kunna genomföra det uppdraget. Vi vill få arbeta med långsiktighet och kvalitet!

Sten Ivarsson, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Alingsås, undrade:
– Vad kommer det sig att kommunen inte har råd att satsa tillräckligt på skola och barnomsorg?

Stora grupper
Både i skolan och i barnomsorgen är de stora klasserna och barngrupperna det stora problemet. Exemplen var lika många som talare. 112 elever har åtgärdsprogram, 44 av dem har psykosociala problem, men skolan får inga resurser att vidta de åtgärder som behövs.

För lärarna är det mycket frustrerande att se de stora behoven, förstå vad det kommer innebära för eleverna om inget görs och ändå inget kunna göra! De tjusiga målen står inte i proportion till verkligheten. Att politikerna vårdar budgetöverskott istället för att satsa på barnen är kränkande, både för lärarna och de barn och ungdomar som drabbas, var alla helt ense om.

Det finns nästan inga resurser kvar för halvklass. En klass på 30 elever undervisas samtidigt i en skolsal för 20 elever. Lasse Malby, NO-lärare, är mycket frustrerad och uttryckte vad de flesta lärarna känner inför höstterminen.

– Jag har ångest inför höstens arbete. Jag anser att laborationer är viktigt för att förstå kemi, men att ha kemilaborationer med 27 elever är farligt och kommer därför inte kunna genomföras. Jag är mattelärare i en klass på 30 elever och politikerna säger att vi ska satsa på matte! Jag ska ha utvecklingssamtal med samtliga elever. För en del elever krävs två samtal. Det håller inte. Vår arbetsbörda blir för stor, med så här stora klasser.

Långsiktigt arbete
En annan talare tog upp att de behöver vrida klockan tillbaka 20 år vad gäller resurser till skolan och barnomsorgen. Om kommunala skolan får så lite resurser som nu, så kommer fler och fler söka sig till friskolor. Att kunna arbeta långsiktigt är omöjligt med ett budgetsystem som tvingar skolan att avskeda eller anställa efter hur elevantalet går upp eller ner.

Ulla Paepke, förskollärare sedan 30 år i Alingsås och huvudskyddsombud, gav en liten historik över barnomsorgen på mötet. När Ulla började arbeta som förskolelärare var de tre förskollärare på femton barn i åldrarna 3-7 år. Nu är de två förskollärare och en barnskötare på upp till 23 barn i åldrarna 3-5 år. På avdelningar med åldrarna 1-5 år är barnantalet mellan 18 och 22. Det är en 50-procentig ökning bara det.

Vid ett samtal med Ulla framkommer att om man dessutom tar hänsyn till alla nya arbetsuppgifter som ålagts barnomsorgen, så kan man nog påstå att arbetsbelastningen har ökat med 100 procent!

– Det har tillkommit en mängd mål- och kvalitetsarbeten som vi ska utföra. Visst är kvalitetsarbetet viktigt, men vi får utföra det på bekostnad av tid med barnen. Även mathanteringen har blivit en belastning. Nu levereras maten från storkök och förskollärarna måste följa en mängd EU-direktiv om hur maten ska hanteras. Förut sköttes maten av serviceenheten. Lägg därtill att 20-procent av förskolorna har en skadligt hög bullernivå, så blir det begripligt att alltfler pedagoger drabbas av utbrändhet.

– Jag är glad att jag var med på ”den goda tiden”. Det ger mig en stadga att stå på. Nya i yrket har svårare att hitta sin yrkesroll i det kaos som råder. Även unga lärare går nu in i väggen. Inom barnomsorgen baseras budgeten på antal barntimmar. De förskolor som har äldre eller mer meriterade pedagoger med högre lön, tvingas att ta in fler barn för att klara sin budget! Systemen med en peng per timma eller elev är horribelt!

Inte en gnutta luft
Ulla är upprörd över Margareta Engbergs (kd), barn- och ungdomsnämndens ordförande, påståenden om att man kan organisera bort problemen i skolan och barnomsorgen.

– Vi har inte gjort annat de sista 10 åren än att försöka organisera bort problem som orsakats av allt mindre resurser. Nu finns inte en gnutta luft kvar i systemet. Det är helt omöjligt att organisera bort de problem vi har.

Proletären, Alingsås
Proletären 23, 2007

"All heder åt lärarna som protesterar"
Elsa-Lena Åström från Kommunistiska Partiet i Alingsås är mycket positiv till lärarnas protester som nu omfattar nästan samtliga kommunens skolor.

– Vi i Kommunistiska Partiet är orhört glada över att lärarna protesterar. Det finns ju faktiskt inget viktigare än våra barn, säger Elsa-Lena Åström. Lärarna på Noltorpsskolan var först ut och de var mycket tydliga med vilka problem de har. Det visar att de har stort civilkurage! Risken är ju att elever söker sig ifrån den skolan och att de därmed får en än mindre budget!

– Nu deltar nästan alla kommunens skolor i protesterna och om jag vore förälder till barn i skolåldern skulle jag välja en skola där lärarna protesterar och visar att de bryr sig.  Hoppas att fler tänker så!

Farhågor
– Vi svarade lärarna på Noltorpsskolan i en insändare i Alingsås Tidning i mitten av april med vår syn på skolfrågan. Det känns gott att lärarna på alla kommunens skolor fortsätter att protestera och föra fram sina farhågor.

– Nu senast har lärarna på Nolhagaskolan skrivit en mycket bra debattartikel i Alingsås Tidning. Den vittnar om stor omsorg om både eleverna och personalens arbetssituation. De beskriver vilka konsekvenser en minskning av skolpengen kommer ge.

Lärarna avslutar sin artikel:
”Det kan inte vara rimligt att vi i ett rikt land och i en ekonomiskt välmående kommun inte kan bättre än så här. Mer pengar behövs nu! Redan om ett halvår har flera skador skett som det blir omöjligt att reparera. Alingsås kommun går med ekonomiskt överskott. Vad kan vara viktigare än att satsa på framtiden, på barnen och ungdomarna?”

– Nu vet vi vilken ”tulipanaros” som ska klara problemen i skolan. Regler som är framarbetade av borgaralliansen och två rektorer är publicerade. Lärarfacken var kloka nog att inte delta, liksom oppositionen. Reglerna är något förkortat: Kom i tid, uppträd med hänsyn och respekt, respektera gemensam egendom, lyssna på och följ tillsägelser från vuxna.

– Konsekvenserna blir tillsägelse av personal, samtal med föräldrar, rektor och elevvårdskonferens. Anmälan till barn- och ungdomsnämnd, socialnämnd och polis. Ogiltig frånvara ger kvarsittning, helst på fredagseftermiddag, och rapporteras alltid till föräldrarna. Elev kan flyttas till annan skola utan föräldrars medgivande.

En bra jordmån
– Hur kan man inbilla sig att sådana regler ska göra att man kommer tillrätta med de problem bristande resurser skapar? Jag kommer att tänka på Björn Afzelius Ikaros … Är man lydig belönas man och hyllas, revolterar man mister man allt. Ingen älskar ett barn som inte lyckas, ingen älskar ett barn som är starkt … Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån … Låt den du älskar få pröva sina vingar … Vill du bli respekterad av din avbild får du visa din avbild respekt.

– Den symboliserar för mig de olika strävandena i skolpolitiken idag, säger Elsa-Lena. Ska vuxna stå och peka eller ska barn och ungdomar får en bra jordmån att växa i, till starka kloka vuxna individer?