Littorin, sexhandel och USA:s militärbaser

I krigsrubriker skriker tidningarna Expressen och Aftonbladet ut om den flyende Sven–Otto Littorin och hans sexköp och annat förkastligt. Söndagens Expressen avslöjar ”Littorins sex-chatt med okända kvinnor”, utan att egentligen avslöja något.
Publicerad 15 juli 2010 kl 15.56

Att Sven-Otto Littorin är en förkastlig typ vet denna tidnings läsare
mycket väl, men Expressens vädjande till det bigotta och sensationella
är rena hyckleriet.

Etablissemangets politiske kommentator Mats Knutsson säger att det
liknar en av otaliga ”engelska skandaler”. Alltså att snaskiga detaljer
på någon politiker hängs ut till allmän beskådan, politikern offras och
den imperialistiska  borgarklassen regerar vidare och nya personer tar
vid.

Personer får gå men strukturer består. Men den som vänder blad från
Expressens söndagsrubrik om Littorins sex-chatt finner en stor ledare
som propagerar för en  tidsmässigt  obegränsad
amerikansk/brittisk/svensk ockupation av Afghanistan med vidhängande
militärbaser.

Politiska redaktören och krigsaktivisten Anna Dahlberg kritiserar den
tidsgräns för slutdatum till 2011 som imperialisten Obama av politiska
skäl satt upp gentemot en tilltagande inhemsk skepticism mot
kolonialkriget.

En tidsgräns som gör de svenska bomb- liberalerna utom sig av ilska
trots att de vet att Obama gör det av taktiska skäl. Mer och fler
amerikanska militärbaser runtom i världen är Expressens och liberalernas
stridsrop.

Samma borgerliga upprördhet hördes när den rödgröna alliansen i en till
intet förpliktigande skrivning i maj månad skrev om att USA bör avveckla
sina militärbaser utanför USA. Vilket också socialdemokratins
amerikaälskare nummer ett Urban Ahlin dagen efter snabbt tonade ned, när
han menade att det inte var allvarligt menat.

Att överhuvud taget antyda, om än intet förpliktigande, att USA
tillsammans med andra länder bör dra tillbaka sina militärbaser får våra
bombliberaler att gå i taket. Men samma Expressen som i sitt bigotteri
gottar sig i Littorins sexchatt hyllar samtidigt den imperialistiska
världsomspännande amerikanska militärstruktur där just massprostitution
är en integrerad del av.  Trots all hycklande lagstiftning i USA.

Efter Jugoslaviens uppbrytande och vidhängande närvaro av utländsk trupp
har prostitutionsindustrin i protektoraten Bosnien och Kosovo vuxit
lavinartat i takt med det ”internationella samfundets” närvaro.  

I Kosovo står utlänningarna, amerikaner och andra västerlänningar, för
80 procent av bordellernas inkomster och protektoratet har 120
stripklubbar. En av de första klubbar som öppnades för att
tillfredställa de amerikanska soldaterna ligger endast någon mil från
det massiva amerikanska militärbasen Bond Steel och heter Apache club
efter den amerikanska helikoptermodellen.

Bosnien uppvisar en liknande bild. Redan 2002 konstaterades att mellan
sex till tio tusen prostituerade finns i Bosnien och att antalet platser
där det handlades med sexuella tjänster uppgick till hela 900 de flesta
för att ”serva” Nato soldater och vidhängande FN-personal.

Lägg därtill den prostitutionsindustri som skapats och fortfarande finns
för den amerikanska militären runt om i Asien i länder som Thailand,
Sydkorea, Filippinerna med flera och som sysselsätter tiotusentals
prostituerade. Vi återger en rapporter från Nyhetsbyrån  8asians.com 
den 7 januari 2009.

”En grupp av före detta prostituerade i Sydkorea har framträtt i ett
djärvt drag och anklagar deras regeringar för att ha uppmuntrat
prostitution och uppmuntrat den nära amerikanska baser i Sydkorea. Medan
prostitutionen ofta existerar i närheten av baserna, så är den
chockerade delen i denna historia att både de amerikanska och
sydkoreanska regeringarna var aktivt involverade i denna aktivitet
(prostitution är officiellt illegal i Korea).

De sydkoreanska ledarna stödde denna prostitution aktivt, och kallade
kvinnorna för ’dol- lartjänande patrioter’ i syfte att få in utländska
dollars som så väl som fruktan att de amerikanska soldaterna skulle
vilja lämna i fall de inte var glada. Kvinnorna hade nummer så att
soldaterna lätt kunde identifiera sina sexpartners.”

De före detta prostituerade konstaterar att Sydkorea kritiserar Japan
för tvångsrekryterandet av koreanska ”komfortkvinnor” under andra
världskriget, ”men när samma praktik gynnar Sydkorea finansiellt, så är
det okey och uppmuntras. Hyckleriet är chockerande”.

– Vår regering var en enda stor hallik år den amerikanska militären,
skriver artikelförfattaren Jem.

Samma typ av sexindustri har växt fram i Mellanöstern i samband med
ockupationerna av Irak och Afghanistan.  Inom den gröna zonen i Bagdad
upprättades det bordeller med insmugglade kvinnor.

Men eftersom det ur ockupationsmaktens synpunkt osäkra läget i Irak och i
synnerhet Afghanistan  är sexindustrin för de amerikanska
imperiesoldaterna lokaliserad till norra kurdiska Irak och till barer
och hotell i Dubai i de Förenade Arab emiraten.  

Säg ordet amerikansk militärbas och vårt politiska etablissemang får
något tindrande i ögonen. I synnerhet bombliberalerna på Expressen.

Var helst en amerikansk militärbas etableras i världen, under de svenska
bombliberalernas och krigsaktivisten Anna Dahlbergs jubel, kommer som
ett brev på posten också det sexuella slaveriet. Som en del av imperiets
struktur.

Om detta samband tiger våra bigotta liberaler.  Då är det bekvämare att
låtsas vara indignerad över en numera föredetting som Littorin och hans
sexköp allt medan imperiets prostitutionsindustri fortsätter.

Erik Andersson
Proletären nr 28, 2010

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: