Efter fyra års översyn av lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) var LSS-kommittén på fredagen redo att presentera sitt slutbetänkande. Utöver LSS och LASS har kommittén också granskat hur personer med psykiska funktionshinder enligt LSS ska få tillgång till meningsfull sysselsättning som ryms i insatsen daglig verksamhet.

Kommittén föreslår att en ny och omarbetad LSS ska träda i kraft år 2010.

Huvudsidan i betänkandet är omfattande besparingar. Den årliga kostnaden för personliga assistenter skall minskas med tre miljarder per år.
Givetvis lindar man in besparingsförslagen i skimrande ord om att bristande handläggning och orättvisor över landet ska bort och en enhetlig modell för att beräkna assistentbehov ska säkra likvärdiga bedömningar.

Men Handikappförbunden, som sammansluter 43 olika handikapporganisationer, är inte nådiga i sin kritik. I ett pressmeddelande går de till storms mot LSS-kommitténs förslag.

Handikappförbunden anser att sparkrav och kostnadsdämpning dominerat kommitténs arbete och att dess sparförslag, kombinerade med Försäkringskassans hårdare bedömningar, innebär att fler människor blir utan personlig assistans trots behov.

Ersätts av lift
Kommittén föreslår ett golv på 20 timmars behov per vecka som minimum för att få personlig assistans. Den som inte kommer upp till 20 timmar blir utan!
Dessutom anser kommittén att olika hjälpmedel som exempelvis en lift kan ersätta vissa av de personliga assistenternas arbetsmoment.

Men handikappförbunden menar att dessa hjälpmedel endast bör användas som komplement till de personliga assistenternas arbete, för att ge brukaren en värdigare livssituation och förbättra den personliga assistentens arbetsmiljö.

Handikappförbundens kritik rör också kommitténs förslag att i vissa fall ersätta den personliga assistansen med en ny insats inom LSS som kallas personlig service med boendestöd, med arbetsuppgifter liknande hemtjänstens. LSS ska präglas av stor delaktighet och inflytande för den enskilde individen, men Handikappförbundet konstaterar att det är ”honnörsord som knappast är en verklighet i dagens hemtjänst”.

Kommitténs förslag om att ett tydligare barnperspektiv ska införas i LSS kommenteras inte av Handikappförbunden. Inte heller förslag som ska reglera hyressättningen för grupp- och servicebostäder kommenteras.

Enligt kommittén måste boende ansöka om försörjningsstöd för att klara hyran och föreslår ändringar i hyreslagen, alternativt att de som berörs ges samma särskilda bostadstillägg som ålderspensionärer kan få.

Däremot berömmer Handikappförbunden kommitténs förslag om att låta flera grupper, däribland personer med psykiska funktionsnedsättningar, ta del av daglig verksamhet.

Förslaget är ett svek
Men sammantaget menar Handikappförbunden att kommitténs förslag är ett svek mot dem som har de största behoven och att LSS:s målsättningar om att ge funktionshindrade möjlighet till full delaktighet i samhällslivet urholkas.

Även fackförbundet Kommunal har kritiserat LSS-kommitténs förslag, eftersom inga krafttag mot oseriösa företag verksamma inom LSS utlovas i betänkandet.

Enligt Kommunal är anställda i dessa företag ofta utelämnade till företagarnas godtycke när det gäller anställningsvillkor och det är vanligt att kollektivavtal saknas.

Kommunal riktar också kritik mot kommitténs förslag att dela upp assistentyrket i flera personalkategorier. Till exempel ska särskild personal övervaka brukaren nattetid. Kommunal menar att det kommer innebära låga deltider och uppdelade arbetspass.

Osäkrare arbete
Sammanfattningsvis bör man alltså hissa varningsflagg för LSS-kommitténs betänkande. Även om vissa inslag bedöms som positiva är helhetsintrycket att den borgerliga regeringen på ytterligare ett område planerar försämringar för en redan utsatt grupp. Dessutom finns risk att ändringarna i LSS medför en osäkrare arbetssituation för personliga assistenter.

LSS-kommittén har bestått av representanter för samtliga riksdagspartier. Att kommitténs ordförande, centerpartisten Kenneth Johansson, nöjt konstaterar samstämmighet över partigränserna känns anmärkningsvärt.

WICTOR JOHANSSON
Proletären nr 36, 2008

”Vi kommer att samla oss mot förslaget”
Hos Wenche Willumsen, utvecklingssekreterare på De Handikappades Riksförbund, är farhågorna för konsekvenserna av LSS-kommitténs förslag stor.

– Vår kritik rör främst besparingsförslagen för personlig assistans. LSS-kommittén förespråkar återhållsammare behovsbedömning för att få till mindre timfördelning. Samtidigt vill man införa ett minimum på 20 timmars assistentbehov per vecka vilket innebär en risk att flera människor inte kommer vara berättigade till personlig assistans.

I debatten kring förslaget har det förekommit påståenden om fusk vid tillsättningen av personliga assistenter. Ett stickspår enligt Wenche Willumsen.

– Det har blivit för mycket fokus kring påstått fusk. Det misstänkliggör behovet av personlig assistans. Men faktum är att ett nytt regelverk för att stävja eventuellt fusk infördes den första juli i år.

Motarbetat försämring
Samtidigt som Wenche Willumsen oroas av LSS-kommitténs förslag påpekar hon att det mycket väl kunde ha varit ett värre förslag som presenterades i fredags.

– Vi har haft folk med i kommittén som sakkunniga, och enligt de rapporter vi fått fanns det betydligt mera långtgående förslag än de som kommittén nu föreslår. Så i viss mån kanske vi har lyckats mota bort en del försämringar.

– Att det varit bred politisk enighet kring förslaget är bara att beklaga. Men man ska veta att kommitténs förre ordförande, socialdemokraten Jan Andersson, kom med förslag som var mer långtgående än de som nu läggs fram.

Nu ska kommitténs förslag ut på sedvanlig remiss, där DHR givetvis kommer att säga ifrån mot besparingsplanerna.
– Sen kommer vi givetvis samla de olika organisationer som tillvaratar brukarnas intressen för att få till en samling mot förslaget, avslutar Wenche Willumsen.

Hårdare krav oroar
Ytterligare en som har anledning att känna oro för de kommande förändringarna i LSS är Jens Sjödoff. En CP-skada gör att han är beroende av en personlig assistent.

– Jag har inte hunnit sätta mig in i förslaget så noga, men det är klart man är orolig säger han till Proletären.

Det är framför allt de hårdare bedömningskraven av brukarens behov som oroar. När behovsbedömning görs räknar man ut hur lång tid varje grundläggande behov brukaren behöver hjälp med tar. Med de nya förslagen riskerar definitionen av vad som anses som grundläggande behov bli allt snävare.

– Jag hörde på Ekot att hjälp med matlagning kanske inte ska räknas som grundläggande behov. Är det inte ett grundläggande behov att äta, frågar Jens retorsikt.

Alternativet är att värma färdiglagad mat, som blivit mer och mer praxis inom hemtjänsten, vilket rimmar illa med LSS:s målsättning att alla oavsett förutsättningar skall ha rätt till ett värdigt liv.

Exakt hur Jens Sjödoss påverkas av ändringarna i LSS om de träder i kraft är för tidigt att säga.

– Behovsbedömning görs vartannat år. Men med hårdare regler kanske det blir svårare att få igenom vissa beslut.

WJ