Några ungdomar bär ut möbler, porslin, leksaker och annat smått och gott till bilar som står parkerade utanför fritidsgården. Andra sopar golven. Resterna från den loppmarknad som arrangerades här på Mixgården dagen innan syns överallt. I vanliga fall är lokalerna fyllda av ungdomar som spelar biljard eller pingis, dansar eller bara umgås.

– Så fort klockan slår sex så går jag hit på vardagarna. Jag är här nästan hela tiden, berättar Maria Grmusa.

Hon är en av över hundra ungdomar som spenderar stora delar av sin fritid på Mixgården. Här kan hon och alla de andra besökarna träffa vänner eller delta i aktiviteter.

– Det övergripande målet med vår verksamhet är att ge ungdomarna i Hammarkullen en meningsfull fritid, säger Lina Renholm Nyby som är en av sex anställda på Mixgården.

Fyller viktig funktion
Det målet är särskilt viktigt i ett område som Hammarkullen, där den sociala utsattheten är stor med fattigdom och arbetslöshet.

– Jag tror att det är viktigt ur ett klassmässigt perspektiv att Mixgården finns, säger Nabila Abdul Fattah som också arbetar på Mixgården. Många av våra ungdomar har inte råd att åka till stan och fika eller gå på bio. De behöver ett ställe som de kan gå till utan att det kostar dem några pengar. Här får de kontakt med vuxna också, och de kan få läxhjälp.

Om inte Mixgården hade funnits hade många av ungdomarna hängt ute på gatorna istället, förklarar Lina Renholm Nyby.

– Trångboddhet, segregation och fattigdom medför att många stora familjer bor i relativt små lägenheter, och ungdomarna måste ha någonstans att ta vägen på kvällarna, säger hon.

Och ungdomarna på Mixgården håller med. Fritidsgården är väldigt viktig för dem, och om inte den hade funnits vet de inte vad de hade gjort efter skolan.

– Det är bra att vi har nånstans att gå. Här säger de till om vi är högljudda, och våra föräldrar vet var vi är när vi är här. Det gör dem lugna, säger Maria Grmusa.

Därför är hon glad att Mixgården dessutom har öppet hela sommaren.

– När det är sommar vill man inte bara vara hemma. Det är tråkigt att inte ha något att göra när man inte ska åka bort nånstans, så jag blev jätteglad när jag hörde att Mixgården skulle vara öppen, säger hon.

Ständig utveckling
Fritidsgården grundades på 1970-talet, men verksamheten har förändrats mycket sedan dess. I sin nuvarande form har Mixgården funnits i ungefär åtta år. Under den tiden har Mixgården utvecklats i takt med det omgivande samhället.

– Hammarkullen förändras mycket. Ett sånt här område följer flyktingströmmarna. Vår verksamhet har växt tillsammans med Hammarkullen. Vi jobbar efter de specifika behov som finns här i området, säger Noberto Cornaglia som också arbetar på Mixgården.

Som ett exempel på detta berättar han hur 11 september och den efterföljande hetsen mot muslimer påverkar deras verksamhet.

– Många muslimer känner sig illa behandlade av media. Det kan skapa en känsla av utanförskap bland unga muslimer i Hammarkullen också, och det måste vi hantera. Framförallt handlar det om att vi ger utrymme för diskussioner, säger han och får medhåll från Lina Renholm Nyby.

Hon berättar om vilken viktig roll Mixgården spelar i Hammarkullen, och om den forskningsstudie om fritidsgården som just genomförts.

Studien som gjorts av två forskare vid Göteborgs universitet visar att Mixgården har en brottsförebyggande funktion i området. Forskarna beskriver hur fritidsgården blivit en plats där ungdomarna kan mogna och utvecklas, vilket påverkar hela området på ett positivt sätt. Därför, menar författarna av studien, att Mixgårdens arbetssätt borde läras ut till fler även utanför fritidsgårdarnas område.

Förebyggande arbete
– Det som skiljer oss från andra fritidsgårdar är att vi jobbar väldigt mycket förebyggande. Vi arbetar i hela Hammarkullen – när det är lite ungdomar på gården så går vi ut på torget och pratar med folk. Dessutom har vi bra kontakt med skolan, socialtjänsten och polisen, säger Nabila Abdul Fattah.

Personalen betonar också vikten av att fritidsgården är offentligt driven. Det gör dem neutrala. De har ingen annan agenda än att utföra sina uppgifter som fritidsgård så bra som möjligt. Detta gör de bland annat genom att lägga stor vikt vid hur de möter ungdomarna. Ingen på fritidsgården är anonym, och ofta känner personalen både föräldrar och syskon till besökarna.

– Våra ungdomar har ett stort behov av att bryta anonymiteten. Vi måste möta dem, krama dem och göra att de känner sig sedda. Det är otroligt viktigt att bygga upp en relation till ungdomarna. Att lära sig deras namn, veta var de bor och känna till deras familjesituation, säger Lina Renholm Nyby, och Norberto Cornaglia tillägger:

– Den personliga relationen är grunden för allt vårt arbete. Den relationen är sedan ett verktyg när vi exempelvis löser konflikter.

Kritiskt tänkande
Mixgårdens personal jobbar som ett arbetslag, där alla har olika bakgrund och utbildning. De flesta har jobbat på fritidsgården i många år, och stabiliteten i personalgruppen är grundläggande för att verksamheten ska fungera på ett bra sätt.

Även om deras huvuduppgift är att ge ungdomarna en vettig fritidssysselsättning, så sträcker sig deras ambitioner långt utöver detta.

– Vi vill att alla ungdomar ska bli kritiskt tänkande individer. Det är ett stort problem att en stor del av ungdomarnas värld präglas av MTV, reklam och gratistidningar som City och Metro. Vi måste uppmuntra att de utvecklas till konstruktiva kritiker, säger Lina Renholm Nyby.

Generös socialpolitik
I dagsläget verkar personalen på Mixgården vara nöjda med den verksamhet de kan erbjuda ungdomarna, och det har de också all anledning att vara. Det är ju inte alla fritidsgårdar som blir så rosade av både ungdomar och forskare.

Men framtiden ser ändå inte helt säker ut.

– Vi ser med oro på utgången av höstens val. Alla förändringar i samhället, såsom sänkta bidrag, påverkar oss. Förra gången borgarna fick makten lade de ned massor av fritidsgårdar, så det är klart att det känns lite skakigt. Men det innebär inte att socialdemokraternas politik är jättebra heller. Vi är inte bundna till något politiskt parti, men vi försöker se på utvecklingen klassmässigt och vi eftersträvar en generös socialpolitik, säger Norberto Cornaglia.

I Göteborg behöll socialdemokraterna makten, vilket kanske kan ge Mixgården lite andrum. Men även om fritidsgården får vara kvar så påverkas verksamheten av brister i andra sociala skyddsnät runt omkring dem.

– I samhällen som Angered finns det stora behov som inte uppfylls. Gymnasieskolan är till exempel en katastrof. Våra ungdomar slås ut och fastnar i individuella programmet. Dessutom finns det en stor brist på psykologer i området, berättar Lina Renholm Nyby.

Eftersom en stor del av ungdomarna som besöker Mixgården är traumatiserade är bristen på psykologer problematisk.

– Många har flytt från sina hemländer, och det är aldrig en lätt upplevelse. Några har bott i flyktingläger i flera år. De som kommer från Irak, och som har familj och vänner kvar, har det särskilt svårt nu på grund av allt som händer där. Så fort något nytt sker i till exempel Irak så påverkar det därför flera av våra ungdomar på ett väldigt direkt sätt, berättar Norberto Cornaglio.

Viktig mötesplats
Men även i sådana svåra situationer kan fritidsgården spela en viktig roll, genom att ungdomarna kan komma dit och prata om det som oroar dem.
I grund och botten är det också vikten av att ungdomarna har en mötesplats där de kan träffas och umgås, och där engagerade vuxna  alltid finns tillgängliga, som framstår som så ovärderlig.

– Det viktigaste med Mixgården tycker jag är att vi tror på våra ungdomar och på mänskligheten. Och att vi kämpar för rättvisa i världen, säger Noberto Cornaglio.

– Ja, och att vi jobbar för integration och mångkultur, säger Lina Renholm Nyby.
Ungdomarna är lika övertygade om att Mixgården behövs. När Maria Grmusa får frågan om det är något hon vill tillägga säger hon tvärsäkert:

– Skriv att Mixgården är världens bästa fritidsgård!

LISA ENGSTRÖM
Proletären nr 28, 2007