Privatiseringshysterin i Stockholm fortsätter. En hemlig lista avslöjar att en stor del av sjukvården inom Stockholms läns landsting riskerar att hamna i privata händer, och i vissa kommuner kan all vård privatiseras.

I Södertälje och Nykvarn kan för första gången någonsin all vård inom ett geografiskt område privatiseras. Hela vårdkedjan, från äldresjukvård till psykiatri och primärvård, kan alltså hamna i privata händer. Även Södertäljes akutsjukhus kan därmed privatiseras trots Fredrik Reinfeldts löften under valrörelsen om att detta inte var aktuellt, och Sveriges andra privata akutsjukhus skulle i sådana fall bli ett faktum.

I princip all hjärtsjukvård i Stockholmsområdet riskerar också att privatiseras, då det privata vårdbolaget Aleris lagt en offert för att ta över alla hjärtoperationer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Aleris säger själva att de planerar att ta emot 5000-6000 patienter om året, vilket chefen för thoraxkliniken tycker är mycket märkligt eftersom det årliga behovet i Stockholms län ligger på max 1300 operationer.

Detta framgår av en hemlig lista som Svenska Dagbladet tagit del av som visar att 25 verksamheter inom Stockholms län riskerar att privatiseras. Förutom de ovan nämnda vårdenheterna kan hela kvinnokliniken inklusive BB samt förlossningen och vården av förtidigt födda på Danderyds sjukhus hamna i privata händer, liksom barnpsykiatri, tandvård, ambulanssjukvård, med mera.

Ny policy
De omfattande privatiseringarna är en konsekvens av Stockholms stads nya policy som den borgerliga majoriteten tagit fram, och som Proletären skrivit om tidigare (nr
13 2007). Nyckelmeningen i policyn lyder:

”Vem som helst – medarbetare, enskilda eller företag – har rätt att kräva att viss verksamhet skall upphandlas”.

Detta har kommit att kallas för ”utmaningsrätten”. Om ett privat vårdföretag kräver att få ta över verksamheten vid en vårdcentral eller ett sjukhus är alltså nämnderna skyldiga att pröva detta, och i prövningen ska ”konkurrensneutralitet” råda. Det innebär att nämnden inte får ta hänsyn till om den som vill driva verksamheten är privat eller offentlig, och det finns inga krav på att de anställda ska ha kollektivavtal eller på att företaget ska visa miljöhänsyn.

Vad som händer när utmaningarna blir verklighet är fortfarande oklart, och det är inte ens säkert att den offentliga vården får en chans att komma med motbud.

– Det är inte självklart, men det bestämmer politikerna liksom om det ska bli en offentlig upphandling där fler intressenter kan få lägga bud, säger Elisabet Wallin till SvD. Hon är chef för det ”utvecklingskansli” som de borgerliga partierna inrättat för att ”få fart” på privatiseringarna inom vården.

Politikernas åsikt i frågan klargörs av det folkpartistiska landstingsrådet Birgitta Rydberg. Hon anser precis som Wallin att det inte alls är självklart att den egna landstingsdrivna verksamheten ska få lägga motbud.

Protester
Redan nu har protester mot de omfattande privatiseringarna så smått börjat sprida sig. I Solna uttrycker kirurgerna stor tveksamhet över det privata vårdföretagets löften om att spara 20-30 procent, och i slutet av mars demonstrerade ett hundratal personer utanför stadshuset i Stockholm i protest mot de planerade privatiseringarna.

LISA ENGSTRÖM
Proletären nr 25, 2007