Mest ivriga var borgarna, men utan socialdemokraternas stöd hade aldrig ATP skrotats.
I februari år 1994 togs beslutet om att införa ett nytt pensionssystem. Moderaten Carl Bildt var ännu statsminister och Socialdemokraterna valde att stödja borgarna i omröstningen i riksdagen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet stod utanför pensionsöverenskommelsen.
Den politiska majoriteten var överens om att föra in en nyliberal ideologi i svenska folkets obligatoriska pensionssystem. För att ta fram hur det nya systemet skulle utformas tillsattes en arbetsgrupp av politiker från de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna.
Pensionsgruppen (PAG), som samlingen kallades, arbetade bakom stängda dörrar. När frågan slutligen avgjordes i riksdagen 1998 hade alla kompromisser och alla handslag redan gjorts. Den 1 januari trädde sedan det nya pensionssystemet i kraft.
Ledamöterna i Pensionsgruppen bestod av ordförande Bo Könberg (FP), Anna Hedborg (S), Margit Gennser (M), Ingela Thalén (S) och Åke Petterson (C). Nämnas ska att Ulla Hoffman (VP) och Leif Bergdahl (NyD) lämnade gruppen efter meningsskiljaktigheter.
Ingen insyn
Entusiasmen var stor inför uppgiften, men allmänhetens insyn var lika med noll. Till och med intern kritik inom det socialdemokratiska partiet tystades ned.
En arbetsgrupp inom S hade som uppgift att sammanställa åsikter som fanns i pensionsfrågan. Gruppen kom fram till att en klar majoritet av de socialdemokratiska medlemmarna ville behålla det gamla ATP i stället för att införa ett nytt system.
Socialdemokraterna Karin Wegestål och Lena Sandelin Hedman var med i arbetsgruppen som hade till uppgift att sammanställa medlemmarnas åsikter i pensionsfrågan. Gruppen bestod av medlemmar på olika nivåer i partiet.
När Proletären för några år sedan talade med Karin Wegestål kunde hon bekräfta att ”det var precis så det gick till”, det vill säga att partiledningen helt enkelt struntade i vad medlemmarna hade att säga.
– Vi har haft den största studie-satsningen någonsin i denna fråga. Det var mängder av cirklar på gång och vi från arbetsgruppen deltog i hundratals mötet där pensionsfrågan diskuterades.
– Vårt uppdrag var att sammanställa de synpunkter som kom fram. Men när det skulle göras fick vi beskedet att partistyrelsen ville ha materialet precis som det var, utan gruppens medverkan. Det var tre tjocka pärmar som representerade partimedlemmarnas uppfattningar i pensionsfrågan, sa Karin Wegestål till Proletären.
Kritik hemlighölls
När materialet sedan hamnade i partistyrelsen blev all intern kritik mot det nya pensionssystemet liggande i en skrivbordslåda. På så sätt kunde det nya pensionssystemet förankras i riksdagen och därefter godtas med en klar majoritet i juni 1998, för att successivt träda i kraft vid årsskiftet 1999/2000.
Partiledningen valde att hemlighålla den interna kritiken för att smidigare fullfölja sveket och vilseleda allmänheten om att det nya systemet skulle ge bättre utdelning och trygghet för pensionärer än vad ATP kunde leverera.
Dåligt system
I dag kommer allt fler till insikt om att dagens pensionssystem inte duger för framtidens pensionärer.
En stor del av skulden för detta ska läggas på Socialdemokraterna som i nyliberal anda berövat svenska arbetare den välförtjänt pensionen, ATP:n, som partiets företrädare bara 40 år tidigare stred så hårt för att införa.
KENT HALDEBO
Proletären nr 9, 2010
Visste du att…
…det finns över 800 fonder registrerade hos Pensionsmyndigheten
…du som inte själv valt någon fond är i gott sällskap med 2,6 miljoner svenska fondskeptiker
…i januari 2008 var marknadsvärdet på samtliga PPM-fonder 309 miljarder kronor
…ett år senare hade det värdet sjunkit till 236 miljarder kronor.
…genomsnittligt förlorade varje pensionssparare 14000 kronor år 2008
…denna förlust motsvarar hela 25 procent av pensionsvärdet
…värdestegringen för pensionsfonderna under krisåret 2009 snittade på 35 procent
…pensionsfondernas värde har åkt berg- och dalbana sedan starten år 2000. Men till skillnad från nöjesparkens så kommer pensionernas berg- och dalbana aldrig tillbaka till utgångspunkten
…varje år skjuts nya friska pengar in i systemet, i år hela 29,9 miljarder kronor, pengar som svenska folket jobbat ihop. Ändå kan pensionsfonden minska
…förutom till aktieförluster så pumpas miljarder av arbetarklassens pensionspengar ut som vinster hos fondförvaltarna. Hittills har bankerna på detta sätt höstat in 8 miljarder och andra fondförvaltare 2 miljarder kronor
