Kapitalet kräver utökad arbetskraft och regeringen verkställer med ytterligare försämringar för sjuka och förtidspensionerade.

Sysselsättningen ökar med 89000 personer i år och med 45000 personer nästa år. Därmed kommer det att skapas 250000 nya jobb under perioden 2005-2008. Det spår Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, i sin senaste prognos. Från olika håll ställs nu krav på att regeringen ska öka arbetskraftsutbudet, det vill säga ytterligare försämringar i sjukförsäkring och förtidspension.

Att flera får jobb är goda nyheter för flertalet, men inte för alla. Missnöjet kan avläsas på landets tidningssidor under rubriker om att arbetsmarknaden är överhettad.

”Koka över”
”Arbetsmarkanden på väg att koka över”, skriver Dagens Industri och på TT väljer man ungefär samma ordval för att beskriva det uppkomna läget. ”Det blir en kamp mot klockan”, ja dramatiken är det inget fel på. Men här döljer sig en attack på sjuka och arbetslösa.

AMS spår att arbetslösheten sjunker till 4,8 procent i år och till 4,2 procent nästa år. De närmaste två åren skapas det 134000 nya jobb och som helhet under perioden 2005-2008 ökar sysselsättningen med 250000 personer. Slår prognosen in blir det en av de bästa för nya jobb på 50 år.

Men det ger högerregeringen huvudvärk, skriver ekonomijournalisterna på DI och andra tidningar. Till vilket vi återkommer senare. För det första är en arbetslöshet på 4,8 eller 4,2 procent en nivå som ingen kunde acceptera för bara några decennier sedan.

EU-politik
Enligt AMS väntas antalet arbetslösa i medeltal i år uppgå 222000 personer (4,8 procent) och nästa år 194000 personer (4,2 procent) av arbetskraften. I dessa tider kan det kanske tyckas vara låga siffror, men så blir inte fallet när man jämför med hur det var förr, innan den nyliberala EU-politiken satte nya normer för arbetslösheten, den så kallade jämviktsarbetslösheten.

För 30 år sedan gick 1,6 procent av den svenska arbetskraften arbetslös, eller 65000 personer. År 1990 var motsvarande siffror 75000 personer, 1,6 procent av arbetskraften. Men sedan brakade  det utför. 1996, efter att Sverige blivit medlem i EU, hade den öppna arbetslösheten ökat till 347000 personer.

Med en mängd olika arbetsmarknadsinsatser har man i dag lyckats minska arbetslösheten med cirka 100000 personer. Men man passar sig noga för att inte rubba den nya acceptansen för arbetslösheten, som går vid 4 procent av arbetskraften.

Det vill säga en arbetslöshet på 200000 personer är helt godtagbar för den nyliberala politiken, oavsett vilka som sitter i regering. Men det fanns en tid då en arbetslöshet på över 100000 personer aldrig hade accepterats av någon.

Keynes i soptunnan
Sådant antal hade inneburit förändringar för att öka sysselsättningen, om inte annat i den offentliga sektorn efter devisen att ju fler i jobb desto bättre för samhällsekonomin. Nu har dock Keynes teorier hamnat i soptunnan och i stället är det EU:s diktat att hålla inflationen i schack som utgör normen för hur ”liten” arbetslösheten får bli, jämviktsarbetslösheten.

Det är här som finansminister Anders Borg (m) drabbas av huvudvärk om hur han ska kunna gasa och bromsa på samma gång? ”Arbetskraften håller på att ta slut”, skriver Dagens Nyheter sedan man synat AMS prognos. Till mångas förskräckelse är inte reserven av arbetskraft alls lika stor som AMS trodde för bara ett halvår sedan.

Paniken är nära, färre antal arbetslösa än väntat medför att företag tvingas betala mer för arbetskraften. Minskat utbud av arbetskraft riskerar att sätta fart på inflationsbrasan, är den gemensamma åsikten. Men talet om minskat utbud när hundratusentals går utan jobb är befängt.

Saken är bara den att ingen kapitalist vill betala mer för att få jobbet utfört, se bara på hur senaste avtalsrörelsen utvecklade sig.  

Krokodiltårar
Det är bara nyliberalismens anhängare som i dag gråter krokodiltårar. Alla andra kan gott och väl leva med överhettad ekonomi, det är rent av något som gagnar majoriteten av svenska folket, om allt fler kan få jobb till bättre betalning än dagens usla löner.

Vad värre är att högerregeringen fortsätter sina attacker mot sjuka och arbetslösa, med förevändningen att öka arbetskraftsutbudet. Affärspressen runt om i landet kräver unisont att regeringen tar till ytterligare krafttag för att öka arbetsutbudet. Och de har redan blivit bönhörda.

I samband med höstbudgeten ska högerregeringen presentera ytterligare förändringar som ökar utbudet av arbetskraft. Anders Borg säger till TT att fokus för dessa försämringar är sjukförsäkring och förtidspension.

”Det blir en kamp mot klockan. Åtgärder måste fram innan överhettningen går överstyr”, skriver DI. Det blir alltså snart ännu värre. Sjuka ska jobba till vilket pris som helst. Kapitalisterna kräver det och regeringen verkställer med den så kallade arbetslinjen i förgrunden.

KENT HALDEBO
Proletären nr 25, 2007