Statsminister Fredrik Reinfeldt meddelade på måndagen att regeringen backar från planerna på att införa en minskningsregel i sjukförsäkringen som skulle omöjliggöra tilläggsförsäkringar mot inkomstbortfallet vid långtidssjukskrivning. Ingen skulle kunna få mer än 75 procent av sin inkomst efter ett års sjukfrånvaro.
I dag omfattas fem miljoner svenskar av gruppförsäkringar genom sina fackföreningar som ger ett ekonomiskt tillskott vid sjukskrivningar. En halv miljon svenskar har dessutom tecknat privata försäkringar som kan ge upp till 90 procent av lönen vid längre sjukskrivningar. Många av dessa tilläggsförsäkringar, både de fackliga och de privata, hade blivit helt värdelösa om regeringens förslag om en minskningsregel hade blivit verklighet. Ersättningen från Försäkringskassan skulle minskas med motsvarande belopp som betalades ut från tilläggsförsäkringen.
Stöld
En av de hårdaste kritikerna mot regeringens förslag var tjänstemännens fackliga organisation, TCO, och dess ordförande Sture Nordh. Han menade att minskningsregeln skulle slå sönder kollektivavtalen och upphäva rätten att teckna fackliga avtal.
– Vi har avstått löneökningar för att öka tryggheten för oss själva och våra arbetskamrater, och det har staten inte med att göra, sa Sture Nordh till Proletären.
Han menade att minskningsregeln skulle utgöra en stöld av arbetstagarnas lönemedel och att frågan är mycket principiell.
– Enligt internationella överenskommelser ska rätten till kollektivavtal både respekteras och främjas.
Intern kritik
Men det var inte bara de fackliga organisationerna som hårt kritiserade regeringens förslag. Försäkringskassan menade att det skulle vara omöjligt för dem att kontrollera om en sjukskriven har en privat försäkring.
Kritiken kom även från borgerligt håll, och särskilt högljudda var de moderata riksdagsmännen, som menade att minskningsregeln stred mot partiets ideologiska linje att uppmuntra till individuellt ansvarstagande.
Det har också visat sig att en minskningsregel skulle kunna strida mot EG-rätten eftersom den hade utgjort ett hinder mot att sälja försäkringar. Förslaget strider också mot ILO:s (FN:s arbetsorganisation) regelverk som slår vakt om den fria avtalsrätten mellan arbetsmarknadens parter.
Regeringens reträtt i frågan om minskningsregeln i sjukförsäkringen är naturligtvis positiv för alla de långtidssjukskrivna som redan måste klara sig på mycket begränsade inkomster. Reträtten visar också att regeringen är påverkbar i sin jakt på arbetslösa och sjuka, och att vi därför måste avslöja den djupt föraktfulla människosyn som döljer sig bakom regeringens ”arbetslinje”.
Försämringar återstår
Samtidigt är minskningsregeln endast en liten del av alla de försämringar som regeringen planerar för sjukförsäkringen. Allvarligare är till exempel förslaget om att införa en bortre parentes i sjukförsäkringen. Efter sex månaders sjukskrivning ska arbetstagaren prövas mot hela arbetsmarknaden, vilket för många kommer att innebära att arbetsgivaren slipper undan sitt ansvar för rehabiliteringen.
Det innebär också att den sjukskrivna som bedöms kunna utföra någon form av arbete inte längre får rätt till sjukersättning, utan hänvisas till a-kassa eller i värsta fall ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.
JENNY TEDJEZA
Proletären 7, 2008
