I år slog antalet ansökningar om att starta friskola rekord. 563 ansökningar nådde Skolverket, vilket kan jämföras med att 200 kom in föregående år.

För ett tiotal år sedan var det för de flesta otänkbart att en stor del av ungdomarna skulle gå i skolor som gör vinst på elevernas utbildning. I dag är det verklighet, och antalet elever i fristående skolor ökar alltjämt. Under höstterminen kommer fler än en femtedel av gymnasieeleverna i Malmö, Göteborg och Stockholm att gå i någon av dessa skolor.

Fler elever i friskola
Statistiken visar att ökningen av antalet elever i friskolor är konstant. Förra läsåret gick femton procent av alla gymnasieelever i fristående skolor. Det är en ökning med två procent jämfört med föregående läsår. Läsåret 2007/2008 kommer ännu fler elever att gå i en privat driven skola. Men siffrorna skiljer sig mycket över landet. I Stockholm går så många som trettio procent i en fristående gymnasieskola, och i Göteborg har över en fjärdedel av eleverna valt att göra det. I glesbygdskommuner går däremot betydligt fler elever i kommunala skolor.

Friskolorna ställer till stora problem, och i Stockholm har situationen blivit akut i flera kommuner. I vissa fall har det gått så långt att elever som vill gå i en kommunal gymnasieskola kan tvingas söka sig till en grannkommun. Så kan exempelvis fallet bli för ungdomar i Täby, där Tibble gymnasium övergått i privat drift under sommaren. Numer heter skolan Tibble fristående gymnasium.

Nationellt intag
Omvandlingen från kommunal till fristående skola innebär nämligen att Tibble har fått nationellt intag. Eftersom det finns fler sökande till skolan än vad som får plats kan många Täbyungdomar därför tvingas pendla till skolor i andra kommuner när höstterminen startar.

Upprördheten mot att Tibble gymnasium, som är en av Sveriges största gymnasieskolor, ska drivas privat har varit stor. Både elever och lärare i Täby har protesterat högljutt, men skolans rektor som står bakom ansökan till Skolverket har hållit fast vid sin plan.

Rektorn har också under hela resans gång haft stöd från moderaterna i kommunfullmäktige. Trots att inget annat parti var för en omvandling av skolan så fick rektorn sin vilja igenom. Nu när höstterminen börjar är Tibble gymnasium Sveriges största friskola. Nästan hälften av skolans lärare har lämnat sina jobb i missnöje över omvandlingen.

Mindre resurser
Friskolorna medför problem i fler kommuner än Täby. Eftersom eleverna genom skolpengen tar med sig resurserna till den skola de väljer så innebär färre elever i kommunala skolor också mindre resurser till de kommunala skolorna. Samtidigt ska dessa vara beredda att ta emot alla elever som söker dit.

Erfarenheten visar att många friskolor försöker dumpa elever med särskilda behov till de kommunala skolorna, eftersom elever med exempelvis inlärningssvårigheter anses vara alltför kostsamma. Även här är Stockholm ett skräckexempel, eftersom skolorna inte längre är berättigade till resurser beroende på elevernas individuella behov.

Samtidigt som kommunala skolor får allt svårare att klara sig när resurserna tryter eller elevunderlaget sviktar så spår utbildningsföretagen en lysande framtid. Företag beskriver utbildningsmarknaden som ”mycket lukrativ”, och för ett par månader sedan skrev Proletären om managementkonsulten Mikael Flovén som ansökte om att starta 50 friskolor på 21 orter i Sverige. Det var rekord i antalet ansökningar från en enskild aktör.

Nu har Mikael Flovén plötsligt dragit tillbaka sin ansökan, utan närmare förklaring. Det innebär att många kommuner drar en lättnadens suck, eftersom hans fri-skolor hotade ett flertal kommunala skolors existens.

Men om politikerna även framöver tillåter en fortsatt exploatering av skolan lär det inte dröja länge innan fler liknande ansökningar når Skolverket.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 34, 2007