Det har redan lett till färre inspektioner på arbetsplatserna, och antalet inspektioner kommer att sjunka ytterligare när verket tvingas till nya uppsägningar.

Regeringen minskade anslagen till arbetsmiljöverket med 160 miljoner i den första budgetpropositionen 2006. Det resulterade i att ungefär hälften av de administrativa tjänsterna på kontoret i Solna rationaliserades bort. Men den besparingen räcker inte. Nu ska ytterligare 50 tjänster bort, och den här gången är det inspektörerna som drabbas. Det innebär att antalet arbetsmiljöinspektörer i Sverige kommer att ha halverats sett över en femtonårsperiod, när nedskärningarna har genomförts.

Styrelsen för Sektionen Sveriges Arbetsmiljöinspektörer protesterar mot nedskärningarna i ett brev till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. De skriver att de känner sig lurade. De trodde inte de skulle behöva ge sig in i nedskärningskarusellen igen.

Färre inspektioner
Redan i dag har de minskade resurserna fått märkbara konsekvenser. Antalet inspektioner ute på arbetsplatserna under årets tio första månader har minskat med nära tio procent jämfört med motsvarande period förra året. Om två år räknar verket med att antalet inspektioner kommer att ha minskat med 25 procent.

Konsekvensen blir att risken för olyckor ökar, och arbetsmiljön försämras. Arbetsmiljöverkets främsta uppgift är att arbeta förebyggande, men det arbetet försvåras nu betydligt.

Även i ett internationellt perspektiv ligger Sverige dåligt till, vad gäller inspektioner av arbetsmiljön. FN-organet ILO rekommenderar att det ska finnas en inspektör per 10.000 anställda i industriländer. I dag finns det cirka 0,8 inspektörer per 10.000 anställda i Sverige, och när nedskärningarna har genomförts kommer det bara att finnas 0,65 inspektörer per 10.000 anställda. Detta kan jämföras med att motsvarande siffra i Danmark är 1,78, och i Norge 1,85.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 49, 2007