Vid årsskiftet utförsäkras närmare 15.000 personer från sjukförsäkringen, visar Försäkringskassans beräkningar. Det är resultatet av de nya hårdare regler som införts i sjukförsäkringssystemet för ett år sedan.
Under resten av 2010 kommer ytterligare 7-8.000 människor att utförsäkras.
Högerregeringen har ännu inte tagit fram någon lösning som förhindrar att dessa människor tvingas söka socialbidrag för sin försörjning, trots löftet om att ansvaret inte ska vältras över på kommunerna.
För första gången förlorar en stor grupp människor samhällets stöd vid sjukdom. Orsaken är hårda tidsgränser för sjukskrivningar som infördes den 1 juli 2008.
Det centrala i nyordningen är den så kallade rehabiliteringskedjan med fasta tidpunkter för bedömningen av arbetsförmågan.
Efter tre månader prövas det om sjukskrivna kan ta annat jobb hos samma arbetsgivare.
Efter sex månader ska arbetsförmågan prövas mot arbetsmarknaden i hela landet. Bedöms den sjukskrivne lämplig att ta ett arbete någonstans ska sjukskrivningen avslutas och vederbörande ska då i det läget vända sig till Arbetsförmedlingen.
Därför kommer de som varit sjukskrivna i ett år redan i juli 2008 att bli utförsäkrade till årsskiftet. Den som varit sjukskriven i ett år kan få förlängt i ytterligare 550 dagar, eller ett och ett halvt år. Men sedan tar det definitivt slut.
För cirka 23-000 personer blir det den hårda verklighet som väntar under nästa år.
I själva verket har högerregeringen lyckats fördärva generationers kamp för socialt trygghetssystem för sjuka.
Regeringens kommentar
När Proletären söker upp regeringen för en kommentar hänvisas vi till Patrik Hesselius, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.
– Vi arbetar för att försöka hitta en lösning på problemet. Mer vill jag inte säga, säger han.
På frågan om vad denna ”lösning” kan innebära för de utförsäkrade blir svaret att detta ska presenteras i samband med budgetpropositionen till hösten.
Det ryktas dock om att det inom regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram en ny typ av ersättning som kopplas till a-kassan, men om det räddar den minst sagt ansträngande situationen för de drabbade är oklart.
• Men om vi tänker oss att ni inte lyckas med att lösa detta. Vad händer då med utförsäkrade som av någon anledning tvingas uppsöka lasarettet för vård efter årsskiftet?
– Vi räknar med att ha löst problemet innan dess, säger Patrik Hesselius utan vidare kommentar.
• Kommer det att finnas med någon kvalificeringsregel för utförsäkrade för att de ska omfattas av sjukförsäkringen igen?
– Jag kan inte säga ett smack om vad förslaget går ut på eftersom det inte är klart ännu. Någon ytterligare kommentar kan jag inte ge i dag, säger han.
Hårdare regler
Sedan de hårdare reglerna för sjukskrivning infördes har inget hänt för alla de som nu blir utförsäkrade i och med det nya systemet.
Regeringen har haft flera år på sig att lösa problemet, utan att lyckas. Viljan finns inte.
Det viktigaste har varit att införa hårdare regler vid sjukskrivningar, inte att ta ansvar för alla som förr eller senare hamnar utanför systemet.
Och om ett halvår står följaktligen tiotusentals sjuka utan ersättning, det enda som återstå är att söka socialbidrag när sjukpenningen dras in.
Från regeringen får utförsäkrade inga svar. Det är locket på för att undgå besvärliga frågor. Uselt.
KENT HALDEBO
Proletären nr 32, 2009
Sjukförsäkringens regelverk
• År 1955 infördes allmän (obligatorisk) sjukförsäkring i Sverige. Det är en sjukförsäkringsavgift (på anställda och egenföretagare) som täcker kostnader för sjukskrivningar.
Sjukpenningens storlek beräknas på sjukpenninggrundade inkomsten, SGI. Ingen sjukpenning betalas ut första sjukdagen som är en karensdag. Därefter blir det sjukpenning på 80 procent av SGI.
Försäkringskassans ersättning för sjukdom är i dag cirka 80 procent av lönen upp till en årslön på 321.000 kronor.
Sjukpenningen är en del av sjukförsäkringen. Den betalas ut till personer vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. I dag betalar arbetsgivaren ut sjuklön för de anställda med cirka 80 procent av lönen under de två första sjukveckorna.
Anställd kan få sjukpenning när arbetsgivaren inte längre betalar ut sjuklön, alltså vid sjukskrivning längre än 14 dagar, sedan arbetsgivaren gjort en anmälan till Försäkringskassan.
Arbetslösa, föräldralediga och lediga med så kallat havandeskapspenning kan få sjukpenning redan från början av sjukperioden.
Arbetslösa måste dock ha anmält sig till Arbetsförmedlingen innan sjukdom.
Arbetslös som inte skrivit in sig på Arbetsförmedlingen under de första tre månaderna av arbetslösheten kan ändå ha rätt till sjukpenning vid sjukdom. Under de första 14 dagarna i sjukperioden kan du dock inte få sjukpenning.
Alla som är sjukskrivna mer än sju dagar måste ha ett läkarintyg. I vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan kräva ett läkarintyg redan från den första sjukdagen.
Om du har sjukpenning under en längre tid ska Försäkringskassan utreda om de ska byta ut sjukpenningen mot sjukersättning/aktivitetsersättning senast ett år efter anmälningsdagen.
Efter tre månader prövas det om den sjukskrivne kan ta annat jobb hos samma arbetsgivare. Efter sex månader ska arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden i Sverige. Bedöms den sjukskrivne lämplig att ta arbete någonstans ska sjukskrivningen avslutas och personen anmäla sig till Arbetsförmedlingen.
Den som varit sjukskriven i ett år kan få förlängt i ytterligare 550 dagar, eller ett och ett halvt år, vilket är maxtiden och sedan väntar utförsäkring.
