Bakom rapporten står riksdagsledamöterna Elina Linna och Eva Olofsson
(socialutskottet) samt Lena Olsson och Alice Åström
(justitieutskottet). Författarnas syfte är att inleda en diskussion i
vänsterpartiet om ett nytt drogpolitiskt program och rapporten
innehåller främst förslag till åtgärder för de människor som redan
befinner sig i missbruk. Mindre repression och mer socialpolitik, är
temat.
Riksdagsledamöterna vill bland annat införa en vårdgaranti för
missbrukare, minska tiden i fängelse för narkotikabrottsdömda och öka
utbudet av vårdformer. Ledamöterna är också positiva till
substitutionsbehandling med subutex och metadon och vill alltså att
bruket av narkotika ska legaliseras.
Framgångsrik politik
Den svenska restriktiva narkotikapolitiken har enligt FN varit mycket
framgångsrik i att förhindra att ungdomar testar droger. Andelen
niondeklassare som har provat narkotika är exceptionellt låg med
internationella mått mätt. I det drogliberala Europa har nästan var
fjärde niondeklassare använt narkotika.
Det svenska förbudet mot narkotikabruk infördes 1988 och skärptes 1993
när polisen också fick möjlighet att kräva urinprov för att stärka
misstanke om olovligt bruk. För många unga blir steget att prova
narkotika avsevärt längre om det samtidigt är en kriminell
handling.
Men detta vill alltså de fyra riksdagsledamöterna i vänsterpartiet
ändra på när de lägger all fokus på de redan tunga missbrukarna och
deras rättigheter. Den förebyggande och restriktiva narkotikapolitiken
beskrivs av vänsterpartisterna som integritetskränkande kontroll.
En legalisering av narkotikabruket i Sverige skulle få Europas
drogliberaler att jubla och marknaden för de internationella
narkotikahandlarna skulle öka. Men på vilket sätt hjälper det de tunga
missbrukarna? En liberalisering av narkotikapolitiken ger knappast mer
resurser till narkomanvården.
En legalisering av narkotikabruket innebär ofrånkomligen att toleransen
för droger ökar i samhället. Idag legalisering, i morgon en diskussion
om hur mycket droger en person får bära med sig för privat bruk. I
övermorgon en legalisering av cannabis.
Principiell fråga
Kommunistiska Partiet är principiella motståndare till alla åtgärder
som innebär en tillåtande hållning till narkotika. För folkhälsans
skull, och för att en knarkande arbetarklass inte kan vara en kämpande
arbetarklass.
På Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle är man mycket kritisk till vänsterpartisternas utspel.
– Vi är helt emot att ta bort förbudet mot privat bruk, säger
förbundsjurist Gazal Amini. Förbudet ger polisen möjlighet att ingripa
tidigt, och det är särskilt viktigt för ungdomar. Vi kan inte hjälpa om
vi inte känner till missbruket.
Gazal Amini är också kritisk till att rapporten ställer vård och kriminalisering mot varandra.
– Vi är helt för att förbättra vården, men vi kan faktiskt göra två saker samtidigt.
Att den nuvarande lagstiftningen skulle innebära att missbrukare är rädda för att söka vård avfärdar hon som rent nonsens.
– Socialsekreterarna har sekretess och det finns ingen som polisanmäler
någon som söker hjälp. Ett undantag är när barn är inblandade, men vi
tycker inte att barn ska behöva leva tillsammans med missbrukare.
JENNY TEDJEZA
Proletären 20, 2007
