Det är inom hälso- och sjukvårdsnämnd 1 i Västra Götalandsregionen som det politiska spelet pågår. Här sitter de regionpolitiker som styr vården i norra Bohuslän. Kommunistiska Partiet som är starkt i Lysekils kommun, men som saknar representation i regionen, har alltså inget inflytande i nämnden. Istället försöker de påverka sjukvårdspolitiken med utomparlamentarisk kamp.

Karusellen började i höstas. Då tillsatte en i stort sett enig hälso- och sjukvårdsnämnd en utredning om att privatisera primärvården i Lysekil. Vänsterpartiet var ensamma om att rösta mot förslaget.

Hälso- och sjukvårdschefen Håkan Sundberg fick uppdraget att genomföra utredningen som syftade till att ”förbereda konkurrensutsättning av primärvård i Lysekil”. Utredningen lades fram på hälso- och sjukvårdsnämndens möte för en månad sedan, men då hade plötsligt ett sidbyte skett. Både socialdemokraterna och miljöpartisten röstade nu tillsammans med vänsterpartisten mot en privatisering. Därmed vann den linjen med knapp majoritet.

– Hotet om privatisering är tillfälligt undanröjt. Det är självklart väldigt positivt, säger Stig Berlin, Kommunistiska Partiets ordförande i Lysekil.

Men i den politiska förväxlingens och förvirringens sjukvårdsnämnd kan allt hända, och kampen för en bra offentlig vård i Lysekil är långt ifrån över. I sin reservation skriver högerpartierna att beslutet att inte konkurrensutsätta vården ”…innebär att Brastad- och Skaftö vårdcentral kommer att stängas”, och att ”…jourcentralen i Lysekil kommer att stängas”.

Politiskt bedrägeri
Så försöker högern omvandla ett beslut om att behålla vårdcentralerna i offentlig drift till ett beslut om nedläggning av verksamheter. Kanske inte ett sidbyte, men skicklig trollerikonst är det i alla fall.

– Det är politiskt bedrägeri att hävda att det blir nedläggning bara för att de inte fick igenom privatiseringsplanerna. Om primärvården hade privatiserats så hade flera vårdcentraler ställts inför ett akut hot om nedläggning, eftersom det inte är lika lönsamt att bedriva vård i områden som exempelvis Brastad. Nu när vården fortfarande är offentligt driven så är det upp till regionpolitikerna själva att visa om de verkligen vill utveckla vårdcentralerna, säger Stig Berlin.

Men knappt hade reservationen skrivits förrän högern plötsligt tar primärvården i försvar igen. När Proletären ringer upp Gerd Persson, moderat ledamot i Lysekils kommunfullmäktige och i hälso- och sjukvårdsnämnd 1, tar hon bestämt avstånd från alla nedläggningsplaner.

– Jag kommer att rösta mot alla förslag om nedläggning, och det är moderaternas linje i frågan, säger Gerd Persson.

Så byter alltså högern återigen fot, även om det återstår att se hur Gerd Persson och hennes partikollegor röstar om frågan kommer upp i nämnden. Politiker är inte direkt kända för att stå vid sitt ord. Men trots allt innebär moderaternas löfte ett nytt sidbyte i vårdfrågan; den politiska karusellen snurrar vidare.

Samtidigt intar socialdemokraterna mer än gärna moderaternas gamla plats i det politiska spelet. När Proletären ringer s visar det sig att de inte ens har tagit ställning till eventuella nedläggningar.

– Det är en av sakerna jag funderar otroligt mycket över just nu, och det diskuteras livligt i min partigrupp. Jag har inte bestämt mig för hur jag ska rösta om ett förslag om nedläggning av Brastad och Skaftös vårdcentraler eller jourcentralen i Lysekil läggs, säger Anneli Rudolfsson, ledamot för socialdemokraterna i Lysekils kommunfullmäktige och i hälso- och sjukvårdsnämnd 1.

• Kan det till och med bli så att s reser frågan om nedläggning av vårdcentralerna och stängning av jourcentralen nattetid?
– Jag kan inte svara på om det kommer ett sånt förslag från socialdemokraterna, men frågan ska diskuteras under våren, säger Anneli Rudolfsson.

De märkliga turerna fortsätter med andra ord.

– Borgarna hotar vården genom sin privatiseringsiver, men socialdemokraternas planer på att lägga ned verksamhet är knappast bättre. Vi behöver offentligt driven sjukvård dygnet runt, och det måste finnas vårdcentraler i alla kommundelar, säger Stig Berlin.

Men uppenbarligen är inget av partierna i regionen villiga att driva en sådan politik.

Jourcentralen hotas
Här hade man kunnat tro att spelet kring vården i Lysekil skulle ta slut. Men den politiska soppan har ännu fler ingredienser som bör dras fram i ljuset. Det var nämligen en tjänsteman och tillika vänsterpartist vid namn Nestor Vega som aktualiserade en nedläggning av jourcentralen förra året.

– Ett av de första uttalandena Nestor Vega gjorde i media efter att han tillträtt som primärvårds-chef i Lysekil var att han vill stänga jourcentralen nattetid. Han sade att han har retat sig på den i flera år, berättar Karl-Olof Niklasson som har slagits för vården i Lysekil i över tjugo års tid.

Niklasson var själv en av grundarna till Aktionsgruppen för Lysekils sjukhus. Hans erfarenhet visar att den senaste tidens turer kring primärvården i kommunen bara utgör en liten del av det totala spelet, ett spel där folket allt som oftast ställs mot politikerna.

– 1987 drog vi igång den första namninsamlingen för att rädda Lysekils sjukhus. Det blev den största namninsamlingen i Bohusläns historia, och vi arrangerade dessutom en stor demonstration, säger Karl-Olof Niklasson.

De stora folkliga protesterna blev sjukhusets räddning den gången, men 1990 blossade kampen återigen upp. Då ville landstingspolitikerna skära ned i verksamheten, och den gången gick politikerna vinnande ur striden. De 28.000 namnunderskrifterna som den nya namninsamlingen resulterat i nonchalerades fullständigt.

Sedan dess har flera vårdstrider följt, och i dag är det återigen jourcentralen i Lysekil som står i fokus.

– Vi betalar skatt, och vi behöver ha tillgång till vård även nattetid. Det är inte klockan som bestämmer när du blir sjuk, och en nattöppen jourcentral utgör en stor trygghet för oss som bor här, menar Karl-Olof Niklasson.

Opinion för vården
Trots att Nestor Vega nu är borta från Lysekils primärvård (se separat artikel) så kvarstår hotet mot jourcentralen, vilket inte minst socialdemokraternas tveksamma inställning i frågan visar. Om en nedläggning blir aktuell kommer Aktionsgruppen för Lysekils sjukhus åter att agera.

– I så fall kommer det garanterat att bli protester, säger Karl-Olof Niklasson.

Kommunistiska Partiet står också redo att agera.

– Vi vet ju att både sossarna och borgarna hotar vården i norra Bohuslän och vill koncentrera den ytterligare. Därför kommer vi i Kommunistiska Partiet att göra allt vi kan för att skapa opinion för att bevara både vårdcentralerna och nattjouren, säger Stig Berlin.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 3, 2008

Vega tvingades avgå
I slutet av 2007 avgick Nestor Vega från posten som primärvårdschef i Lysekil, och någon vecka senare avslöjades det att han fifflat med ersättningen. Därefter har han också tvingats lämna alla sina politiska uppdrag för vänsterpartiet.

– Nestor Vega var drivande i beslutet att lägga ned fem vårdcentraler i Göteborg under 2004, när han satt som vänsterpartiets representant i primär- och tandvårdsstyrelsen. Som primärvårdschef i Lysekil har han drivit en liknande nedläggningslinje gentemot jourcentralen i Lysekil, säger Stig Berlin i Kommunistiska Partiet i Lysekil.

Men det är alltså inte den här politiken som till slut straffat sig, utan det småfifflande som Nestor Vega sysslade med som primärvårdschef.

Det var efter att Vega lämnat sitt chefsjobb i december efter en konflikt med primärvårdsledningen som det avslöjades att han felaktigt kvitterat ut dubbla ersättningar vid femton tillfällen förra året. Totalt handlar det om 20.000 kronor som han tillskansat sig. Fifflet ledde till att Vega dessutom tvingades lämna sina politiska uppdrag i Västra Götalandsregionen för vänsterpartiet.

En större utredning har också tillsatts som ska granska Nestor Vegas ekonomi bakåt i tiden.

– Men det är inte fifflandet som är det värsta, utan den politik som Vega förde, menar Stig Berlin.

Felaktig statistik
Innan Nestor Vega lämnade chefsposten hann han nämligen återigen aktualisera krav på att stänga den nattöppna jourcentralen i Lysekil.

– Jourcentralen har hotats ett flertal gånger tidigare, bland annat 1997 och 2002, men inget hot har varit så allvarligt som när Nestor Vega kom hit. Han hävdade att det är mindre än ett besök per natt på jourcentralen, men det stämmer inte, säger Karl-Olof Niklasson som har siffror som visar en mycket högre besöksfrekvens.

Karl-Olof Niklasson försökte få till ett möte med Nestor Vega för att diskutera jourcentralen och statistiken, men Vega vägrade. Istället gick Nestor Vega ut i media och hävdade att jourcentralen utgör ett slöseri med allmänna medel, eftersom man betalar ”en läkare för att komma och lägga sig och sova”.

Även om Vega själv nu har försvunnit från offentligheten så lever hans uttalanden mot den nattöppna jourcentralen i Lysekil vidare, och flera av vårdcentralerna han var med och lade ned i Göteborg är fortfarande stängda.