Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Kärnvapenhot kräver avspänning – inte Natomedlemskap

Kärnvapenhotet runt Ukraina visar att det är avspänning, nedrustning och internationell vapenkontroll som återigen måste upp på agendan. Inte att söka medlemskap i kärnvapenalliansen Nato.

Rysslands långdistansrobot RS-28 Sarmat.
Vitaly Kuzmin

Förra veckan provsköt Ryssland sin nya långdistansrobot RS-28 Sarmat, även kallad Satan 2. Ett unikt vapen, enligt den ryska ledningen, som bör ”ge en tankeställare till dem som försöker hota vårt land”, som Rysslands president Vladimir Putin uttryckte det efteråt.

Det var en planerad testskjutning, som Moskva enligt avtal informerat Washington om, och USA tonade ner dess betydelse.

– Sådan testning är rutin, och det var ingen överraskning. Det ansågs inte vara ett hot mot USA eller dess allierade, sa talespersonen för Pentagon John Kirby efter provskjutningen.

Ändå är det en tydlig påminnelse om det hot som fortfarande hänger tungt över världen, snart 77 år efter att USA:s dåvarande president Truman gav order om att fälla två atombomber över Hiroshima och Nagasaki, trots att Japan i praktiken redan var besegrat i andra världskriget.

Men då, liksom när Putin kommer med mer eller mindre förtäckta hot om Rysslands kärnvapen, handlade det inte om de omkring tvåhundratusen människor som USA dödade i Hiroshima och Nagasaki, utan om att skicka ett meddelande till resten av världen om det fruktansvärda vapen som USA skaffat sig.

Redan i sitt tal inför Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari påminde Putin om att Ryssland är en av världens starkaste kärnvapenmakter och att de som går emot Ryssland kan möta konsekvenser de ”aldrig tidigare skådat”. 

En månad senare påpekade den före detta presidenten Dmitrij Medvedev, som nu är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, att den ryska kärnvapendoktrinen ger Ryssland rätt att använda kärnvapen. I första hand om Ryssland utsätts för en kärnvapenattack, men även om landet är utsatt för en attack som hotar själva dess existens, även om den inte sker med kärnvapen – vilket också är USA:s policy.

Och i måndags sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att den ryska ståndpunkten är att kärnvapenkrig är oacceptabelt, men att faran för kärnvapenkrig nu är betydande och inte får underskattas. 

I samma intervju i rysk tv sa Lavrov att Moskva aldrig lyckades få Donald Trump att upprepa uttalandet från 1987 av de dåvarande ledarna för USA och Sovjetunionen, Ronald Reagan och Michail Gorbatjov – om att ett kärnvapenkrig inte har någon vinnare och inte får startas. 

Men efter att Joe Biden efterträtt Trump som USA:s president upprepade Biden och Putin det gemensamma uttalandet när de möttes i Geneve i juni förra året. Därefter gjorde också FN:s säkerhetsråd samma uttalande.

De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet är också de enda fem officiella kärnvapenmakterna i världen som har rätt att inneha kärnvapen, enligt Icke-spridningsavtalet från 1968: USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina.

Därutöver har också Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel kärnvapen. Men de allra flesta innehas av Ryssland och USA, som tillsammans sitter på 90 procent av världens kärnvapenstridsspetsar. Ryssland har 6.255 stridsspetsar och USA 5.550, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipris uppgifter från förra året.

När Biden flyttat in i Vita huset förlängde USA också New Start-avtalet, vilket Trump inte velat göra. Start-avtalet begränsar antalet utplacerade strategiska kärnvapen i USA och Ryssland. Det är det enda kvarvarande av flera tidigare vapenkontrollavtal mellan de båda kärnvapenmakterna, sedan Trump drog USA ur INF-avtalet om att avskaffa medel- och distansrobotar 2019.

Det är skillnad på strategiska och taktiska kärnvapen. Bomberna som föll över Japan var strategiska kärnvapen som kan färdas långt för att slå ut strategiska mål. Taktiska kärnvapen är framtagna för att kunna slå ut fiendetrupper förhållandevis nära de egna – snarare än att förstöra hela städer likt Little Boy och Fat Man, som den amerikanska militären kallade bomberna de släppte över Hiroshima respektive Nagasaki.

Det har aldrig funnits något avtal mellan kärnvapenstater för att begränsa eller avskaffa taktiska kärnvapen. 2017 röstade däremot 122 av 124 deltagande länder i FN ja till konventionen om förbud mot kärnvapen. 

Däribland Sverige – men som efter påtryckningar från USA sedan inte ratificerat avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 2021. Den enda Natomedlemmen som deltog i omröstningen var Nederländerna, som röstade nej. Inga kärnvapenstater eller andra Natoländer deltog i omröstningen. 

När hotet om kärnvapen aktualiseras i och med kriget i Ukraina är det tydligt att det är avspänning, nedrustning och internationell vapenkontroll som återigen måste upp på agendan. Inte att söka medlemskap i kärnvapenalliansen Nato.