Hoppa till huvudinnehåll

Låginkomsttagare tvingas bort från Flemingsberg

Tillsammans med byggbolaget Fabege har Huddinge kommun stora planer för Flemingsberg. Men alla kommer inte kunna ta del av projektet. ”Ekonomiskt utsatta barnfamiljer kommer tvingas flytta”, säger Dominika Polanska som forskar om renoveringar.

Verksamheter som väntas flytta till Flemingsberg är bland annat Operan, Dramaten och olika "life science"-företag.
Fabege

Bara ett stenkast från Visättra planerar Huddinge kommun, tillsammans med Region Stockholm och byggbolaget Fabege, en ny stadskärna i Flemingsberg. Projektet går under namnet Stockholm South Business District och väntas stå klart 2050.

Prislappen för projektet är 60 miljarder kronor och väntas locka 50.000 nya arbetstillfällen, besökare och boende. I presentationen ackompanjeras bilder på skyskrapor med värdeord som grönskande, innovation och attraktivitet.

Vanligtvis brukar ordet ”attraktivt” vara öppet för subjektiva tolkningar, men här används det som ett allmängiltigt ord. Något som blev uppenbart när man lanserade projektet.

– En sak som Flemingsberg saknar är något urbant och attraktivt – att man verkligen vill vara här. Det behöver vi ändra på. Och om det ska bli ett urbant, levande stråk måste man har mycket människor på gatorna, sa områdesstrategen Signe Wernberg på en presskonferens 2018.

Vilka människor som ska röra sig på gatorna svarade man inte på. I stället lämnades man med ekvationen: mycket människor förstärker ett områdes attraktivitet. En logik som skulle bli förödande för till exempel förskolor och sjukhussalar.

Dominika Polanska är sociolog på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet samt Södertörns högskola. Hon studerar hur renoveringar påverkar människors boendesituation och diskuterar också frågan utifrån ordet attraktivitet.

– Allt hänger ihop med hur man visualiserar och föreställer sig hur en stad ska vara. Men vad är attraktivt och vad utgör ett attraktivt område?

– Bygger vi med bilar i fokus kommer vi få många parkeringar. Bygger vi istället för barnfamiljer får vi helt andra stadsdelar. När man utarbetar strategier för förnyelse blir konsekvensen ofta att vissa människor trängs bort till förmån för andra.

Miguel Vergara
Dominika Polanska är även aktuell med boken "Den orättvisa rättvisan" som beskriver fenomenet renovräkningar.

Vilka är det då som trängs bort? Dominika Polanska menar att det är låginkomsttagare som försvinner när kommuner och byggbolag vill göra ett område mer ”attraktivt”.

– Man lyfter ofta upp ett centrum för att locka till sig företag. Men de grundläggande behoven… Vad blir det av dem? Inkomstklyftorna och segregationen kommer bara att växa och med stor sannolikhet blir det ekonomiskt utsatta barnfamiljer som tvingas flytta. Det går inte att lösa sociala problem genom att bara förbättra den fysiska miljön.

Återigen handlar det om vem samhället bygger sina områden för, menar Dominika Polanska.

– Ska alla få plats i en stad? Har man planerat ett område för att maximera vinsten för ett byggbolag finns det en risk att andra saker blir lidande, som till exempel planeringen för förskolor.

Visionen är inte unik för Flemingsberg. Dessa projekt går att hitta i nästan varje större stad i Sverige. Ofta med samma utgångspunkt och konsekvens. Höga ambitioner – höga hyror. De fattiga får söka sin tillflykt någon annanstans.

Varför väljer man att bygga på det här sättet?

– Det handlar om vilka visioner man har. Det nyliberala samhället utgår från att det är entreprenörer och företag som skapar tillväxt och välstånd. Kommunerna har lämnat över ansvaret för dessa saker till andra aktörer och ser ingen mening i att lägga pengar på det.