I helgen nådde protesterna på Wall Street i New York också Sverige. Demonstrationer hölls i Stockholm och Göteborg och kanske på ytterligare några platser.

Samtidigt genomfördes liknande demonstrationer över i stort sett hela världen, företrädesvis genom kallelser över nätet. Den protest som började på Wall Street följer finanskapitalet i spåren. Genom att globalisera sig.

Inför dessa protester tänker nog de flesta på Attac-rörelsen, som dök upp och växte snabbt för lite drygt tio år sedan för att sedan försvinna nästan lika snabbt.

Till jämförelsen skall sägas att protestmålet är samma finanskapitalism. Men till skillnad från den formella organisationen Attac, så saknar de nuvarande protesterna struktur och gemensam plattform. Enligt det budskap som sprids på nätet, oklart av vem, ges istället innehållet av dem som deltar, vilket gör att protesterna redan spretar åt olika håll.

Huruvida de svenska avläggarna blir mer än dagsländor låter vi vara osagt. Ambitionen att använda den arabiska vårens metoder är kanske vällovlig, men är samtidigt ganska naiv. Må vara att nätet spelade en roll för protesterna på Tahirtorget i Kairo, som en kommunikationslänk, men det var inte nätet som gav protesterna deras kraft, utan det genom årtionden uppdämda hatet mot Mubaraks diktatur.

Vi tror inte på spontanitet och desorganisation som grundval för en bestående och framgångsrik rörelse mot kapitalismen. Vi säger tvärtom. Organisation är A och O i arbetarklassens kamp; gemensamma mål är nödvändiga för att en rörelse skall hållas samman över tid.

Men med detta sagt vill vi ända starkt bejaka protesterna. Det är utmärkt att människor tar till gatorna för att protestera mot kapitalismen; det är utmärkt att människor bryter sig ur den liberala tankediktatur som säger att mänskligheten inte har någon framtid bortom kapitalismen.

Hur djupa insikterna är vet vi inte. Men djupet spelar i sammanhanget mindre roll. Den intuitiva insikten om att det är något fel på kapitalismen är alltid en början, avskyn mot den girighet som finanskapitalismen representerar öppnar dörrar för den som vill veta mer. Varför inte kika lite hos Karl Marx?

I detta avseende är spontaniteten och spretigheten i de nuvarande protesterna faktiskt något positivt.

Mot Attac var vi tvungna att polemisera. För att ideologerna bakom och inom Attac företrädde en linje som isolerade finanskapitalismen från den kapitalistiska produktionsordningen som sådan. De ville rädda kapitalismen från sig själv genom att reformera finanssystemet, ett både omöjligt och bedrägligt projekt. Man kan inte bota en sjukdom genom att lindra symptomen.

I detta förde Attac den dåvarande proteströrelsen på villovägar.

I de nuvarande protesterna finns ännu ingen tydlig ideologisk ledning, annan än hyllningen till spontaniteten, vilket förhoppningsvis ger större öppenhet för diskussion om varför det kapitalistiska systemet som sådant måste sopas undan.

Det är så vi kommunister ser på detta. Vi vet inte vad det blir av Wall Street-protestens avläggare här i Sverige. Men det är kul att det är fler än vi som pekar ut kapitalismen som roten till mänskligt elände.

För den som vill ta ett steg till erbjuder vi ett organiserat antikapitalistiskt och socialistiskt alternativ.