Det höjs fler och fler kritiska röster mot riksbankens ensidiga inflationsbekämpning. Likt en modern Don Quijote fäktas riksbankschefen Stefan Ingves mot sina inflationsväderkvarnar, samtidigt som Sverige sjunker allt djupare ner i stagnation och massarbetslöshet. När till och med Dagens Nyheters ledarsida vågar sig på en försiktig kritik rycker storfinansen ut till försvar för den så kallade oberoende riksbanken.

Tre ledande ekonomer från Nordea skriver på SvD Opinion (2/12) ”att riksbankens oberoende är av största vikt. Det gäller särskilt då det som nu kan vara nödvändigt att fatta obekväma ekonomiskt-politiska beslut.”

Tydligare än så kan det inte sägas. Den ekonomiska politiken ska stå fri från folkligt inflytande. De folkvaldas påtvingade hänsyn till folkliga opinioner ska inte påverka den nyliberala politiken.

Riksbankens oberoende från demokratiskt inflytande är en garant för finanskapitalets makt. Demokrati ersätts av teknokrati, vilket är och alltid har varit en av grundtankarna i EU och nyliberalismen.

Som demokrat måste man givetvis vara motståndare till en sådan ordning. Det växande expertstyret måste ersättas med ett stärkt folkstyre. Är det något oberoende som ska stärkas så är det de folkvaldas oberoende i förhållande till näringslivet och dess lobbyister. När den politiska och ekonomiska eliten smälter samman urholkas de demokratiska framsteg som folket vunnit under 1900-talet till ett tomt skal.

För vår del vägrar vi ge upp vår grundsyn: Att ekonomin ska organiseras för att garantera alla människor så bra liv som möjligt.

Om Nordeas och finansvärldens potentater inte vill acceptera de obekväma ekonomiskt-politiska beslut som krävs för detta så har vi lösningar även på detta problem.

Demokratin får inte göra halt vid storbankernas entréer.