Hoppa till huvudinnehåll

LP brinner för idrott och integration i Råslätt

Under 50 år har Lasse Pettersson sett till att barn och ungdomar i Råslätt i Jönköping kunnat idrotta, men också lärt sig samarbeta och ta ansvar.

Några av Råslätts sommarproffs 2020.
Råslätt SK:s Facebook

När Råslätt i Jönköping byggdes skulle det satsas stort, och med kvalitet. De första spadtagen togs 1966. Två år senare flyttade Lasse Pettersson in i det tredje av de hus som då stod klara. Han var sju år gammal. Nu arbetar han på fritidsförvaltningen och som resurs inom skolan. 

Proletären träffar Lasse Pettersson under en paus i skolarbetet. LP, som han kallas, är kändis på Råslätt. Han var med redan 1970 när Råslätts Sportklubb, RSK, bildades. 15 år gammal började han som tränare i klubben och sedan dess har generationer av Råslättsbarn spelat fotboll under hans vingar. De har inte bara tränat kroppen och bollskickligheten. De har också fostrats socialt, lärt sig samarbeta och ta ansvar.

Fotbollsskolan ”Sommarproffs” är en av höjdpunkterna.

– Det är som en fotbollsskola, men sommarproffs låter roligare, säger Lasse Pettersson. Under en normal sommar kör vi i tre veckor.

Men 2020 var inte ett normalt år. Ett mord på Råslätt i våras skapade oro. Men framförallt är det naturligtvis coronapandemin som skapat ett ökat behov av aktivitet. Oron är stor, föräldrar har förlorat sina jobb, ungdomar har gått miste om sommarjobb och många är trångbodda.

Så i somras körde Lasse Pettersson och hans medhjälpare dubbla treveckorsperioder med Sommarproffssatsningen. Övriga sommarveckor genomfördes öppen verksamhet på fotbollsplanen. 300 ”sommarproffs” fick både träning och mellanmål. Anmälan var obligatorisk men man hade ingen närvaroplikt och det var helt gratis.

– Annars hade vi tappat de 50-60 unga som behövde oss mest, säger Lasse Pettersson.

Proletären
Lasse Pettersson

60 ungdomar fick jobb som ledare, högstadieungdomar som sommarprao och gymnasieungdomar som feriepraktik.

– Det är jätteviktigt att de har en sysselsättning, att de är behövda och får ta ansvar. Måste de upp på morgnarna kan de inte vända på dygnet och det håller många borta från det som sker på nätterna. Många av de här ungdomarna är vana att ta ansvar för småsyskon och de har en social kompetens.

I den öppna verksamheten har man gjort utflykter, grillat, genomfört olika lekar och naturligtvis spelat fotboll.

– Vi jobbar även på att aktivera föräldrar och har fått med oss ett gäng. Det här med föreningsliv är ju något väldigt svenskt och inte så självklart för alla.

Fotbollen och idrotten skapar också förebilder. De är viktiga, anser Lasse Pettersson.

– Att vara bra på planen ger status. Har man en fotbollsträning eller match som väntar, är det en anledning att säga nej och att gå hem istället för att hänga på stan. Och fotbollen lockar även tjejer, vissa år har flicklaget kommit långt. Där blir det ett tapp när de kommer upp i högstadiet och när de inte vill eller får längre.

När det handlar om tjejernas idrottande är Lasse Pettersson ändå optimist:

– Jag ser integrationen som ett livstidsprojekt. De tjejer som spelat med oss blir ju själva mammor en gång, och då kanske de låter sina döttrar spela. Jag är optimist, annars skulle jag inte vara här. Men det måste satsas på skolan och på bra verksamhet. Skolan är grundläggande för de här barnen och obligatorisk förskola vore bra.

Lasse Pettersson berättar att de under hösten haft en ledare anställd, Robert Ishak, med lön från bostadsbolaget Vätterhem.

– Hans arbete betalade sig många gånger om. En bättre framtid för några av de pojkar som annars riskerar att hamna snett är en god investering, säger Lasse Pettersson. Vi försökte få kommunen att anställa honom, men fick tyvärr nej. Så nu får vi stora problem att genomföra verksamheten.

– De nya restriktionerna har ju drabbat ungdomarna hårt, konstaterar Lasse Pettersson. Vi hade planerat för aktiviteter alla dagar, även jul och nyår, på jullovet. Det blev inget med det. Nu gav kommunen klartecken att öppna isarna och konstgräsplanerna för juniorer och de äldre ungdomslagen den 25 januari, säger Lasse Petterson som också berättar att de precis fått besked om ett välkommet ekonomiskt bidrag från stiftelsen Sverige United.

– Det betydde mycket att vi fick samla ihop ungdomarna och fixa en meningsfull fritidssysselsättning. Jag var orolig för de äldre killarna som varit utan aktiviteter länge, så regeringens besked att öppna även för gymnasieungdomar var efterlängtat.