Malmö stad slaktar skolan – 201 miljoner ska ”sparas”

Malmö Stad har lagt ett sparkrav på sina offentliga verksamheter med 500 miljoner kronor under 2023. Detta trots att kommunen i stort beräknas göra ett positivt resultat i slutet på året med 887 miljoner.

Det största nedskärningen, i rena kronor, kommer drabba grundskolenämnden som bantas med 89 miljoner. Och i det stora hela kommer för-, grund- och gymnasieskolorna i Malmö stad att tvingas spara hela 201 miljoner kronor under 2023.

Anna, som egentligen heter något annat, är skyddsombud på Kommunal och jobbar som elevassistent på en särskola inom Malmö Stad. Hon menar att nedskärningarna redan nu påverkar personalen och eleverna.

– Det är en oerhört stressad miljö just nu. Flera ledningar väljer att inte ta in vikarier vid sjukdom och skär ned i personalgruppen. Om någon slutar så ersätter man inte heller tjänsten utan andra förväntas att ta hand om arbetsuppgifterna.

– Det här gör att den likvärdiga utbildningen försvinner, eftersom skolgången påverkas av var eleverna hamnar.

Enligt Skolaktionen, en grupp som samlar in vittnesmål från skolan, finns en tystnadskultur bland Malmös pedagoger. Något som enligt Anna främst handlar om deras ovilja att berätta om just arbetsbelastningen.

– Många är rädda för att säga ifrån och tar därför på sig fler och fler arbetsuppgifter. Sen finns det också en känsla av otillräcklighet som man skäms över. Och då vill man inte berätta om sin situation. Men risken är istället att skolpersonalen blir långtidssjukskrivna eller att de byter yrke, säger Anna som också berättar att fem av hennes arbetskamrater varit sjukskrivna under höstterminen.

Nedskärningen på 201 miljoner har också gjort att Malmö stads skolor börjat leka hela havet stormar med särskoleelevernas elevpeng. Inom Malmö stad graderas alla särskoleelever inom olika behovskategorier mellan A och E, där den sistnämnda betyder att eleven är i behov av extra mycket stöd för att klara sin skolgång.

Under 2023 är elevpengen för grupp A 353.663 kronor per termin – medan grupp D beviljas 654.498 kronor. Grupp E har inte en fast ersättning utan bestäms bara efter särskilda utredningar av kommunen.

Annas särskola fokuserar enbart på elever inom grupp E som är den mest behovskrävande men också den mest lukrativa gruppen, utifrån skolornas budget. Ända sedan nedskärningen på 201 miljoner blev offentlig har ansökningarna till Annas särskoleverksamhet sjunkit.

– ”Vanliga” grundskolor upplever att nedskärningarna gör så att de måste vänta med att ansöka om förflyttning, något som egentligen hade behövts prioriteras, för att de inte vill bli av med sin elevpeng. Det här riskerar att leda till att personalen på de vanliga skolorna blir utbrända eftersom de inte har rätt kompetens eller tillgång till hjälpmedel. Eleverna riskerar också att få en otillfredsställande skolgång.

Situationen riskerar också att drabba Anna och hennes arbetskamraters verksamhet och anställning.

– Som det ser ut nu står vi med flera tomma platser. Och om vi inte lyckas fylla dessa platser så kommer vi inte behöva lika mycket personal. Det är väldigt många som är oroliga inför vad som kommer att hända efter sommaren.

Delegationen mot segregation har konstaterat att Malmö stad toppar listan över segregation bland Sveriges storstäder. Jonna Roslund jobbar som pedagog för barn med språkstörning och autism på en skola i Rosengård. Hon menar att nedskärningarna kommer vara förödande för Malmö stads arbete med att bryta segregationen.

– Malmö är inte en enda stad utan flera småstäder som slagits ihop med några torg. Och det är en stor skillnad på inkomst i de olika bostadsområdena.

– Den senaste tiden har det åt det positiva hållet och det har blivit mycket lugnare i Malmö. Men nu finns en det en överhängande risk för att situationen kommer att förvärras. Skolan har en positiv påverkan på ungdomskriminalitet. Om detta stöd inte finns riskerar många att hamna i kriminalitet och i värsta fall dö en tidig död.

Privat

Jonna Roslund bor och jobbar i Malmö med elever som har autism. Hon är rädd för att nedskärningarna kommer drabba eleverna och personalen negativt.

Jonna Roslund menar att dagens ledare, styrdokument och läroplaner plockat bort just klass som analysbegrepp inom skolan. Något som gör det oerhört svårt att komma till grunden med vad det egentligen är som påverkar segregationen.

– Grunden till att vi hade en så kallad enhetsskola tidigare, där alla skulle få en likvärdig utbildning, var att det fanns en klassanalys förr i tiden. Nu går vi snarare i motsatt riktning. Och eftersom klass inte längre existerar i folks medvetande… Varför ska vi då föra samman elever från olika bostadsområden till en och samma skola?

Ett exempel är att det i varje större svensk stad där finns minst en skola mellan ett välbärgat villaområde och ett bostadsområde med hyresrätter. Det var en strategisk plats för att integrera eleverna med olika bakgrund. Något som försvann helt och hållet med det fria skolvalet, menar Jonna Roslund.

– Att föräldrar kan ta sina barn från skolor där det går många invandrare är vansinnigt. Det är som att barnen ska bli curlade och skyddade genom hela livet. Vi gör dem en björntjänst… Risken är att de kommer få en väldigt skev verklighetsuppfattning när de blir äldre.