Ledarkrönika: Mediemonopolstöd

Borgerliga tidningar dominerar fullständigt dagstidningsmarknaden, med 84 procent av prenumerationerna. Det visar vi i en granskning i veckans Proletären.

Förra veckan kunde vi visa att tidningsmarknaden domineras fullständigt – till 98 procent – av tre stora ägarsfärer. I spetsen står Bonniers News Local, tätt följda av Schibsted, som i dagarna utökade sin dominans på mediemarknaden genom sitt köp av TV4.

Medieoligopolet, som består av ett fåtal koncerner som dessutom ofta är tätt sammanlänkande, utgör ett direkt hot mot pressfriheten. Inte så att Bonniers ägare ger detaljerade order om vad bolagets tidningar får eller inte får skriva. Men den som tror att ägande inte spelar roll sett till pressfriheten är mer än lovligt naiv.

Ibland är kapitalisternas inblandning i vad medierna skriver direkt. Som när Peter Wallenberg genom Investor, dåvarande ägare till Svenska Dagbladet, lät avsätta chefredaktören Bertil Torekull för att denne ”inte vet att lära journalisterna vilken hand som matat dem”.

Oftare är kapitalisternas inblandning mer indirekt. Vilken typ av journalistik investerar de i? Kan vi lita på att medierna faktiskt också granskar de kapitalister som äger dem – som ”matar dem”?

Att mediemarknaden är extremt monopoliserad är illa nog. Dessutom har Sverige nu begåvats med ett mediestödssystem som istället för att utjämna och kompensera för denna ägarkoncentration, och därmed förstärka mångfalden – istället motverkar den.

Det gamla presstödssystemet må ha haft sina fel och brister men grundtanken var god. Genom ett presstödssystem som behandlar alla tidningar lika, skulle tidningarna vara mindre beroende av annonsintäkter eller rika uppbackare i form av enskilda partier eller bolagskoncerner. Och framför allt tog presstödet ingen hänsyn till tidningens innehåll.

I det nya mediestödssystemet finns ett demokrativillkor. Bara begreppet är motsägelsefullt. Som om demokratin måste villkoras med att du måste tycka rätt!

Hittills har ingen tidning utestängts med hänvisning till detta villkor. Istället har Proletären, liksom en rad andra vänstermedier, men även kristna och högermedier, utestängts med det lika motsägelsefulla motivet att vi är för små för att ha betydelse för mediemångfalden.

Bara det faktum att den politiskt tillsatta mediestödsnämnden har möjlighet att välja vilka medier som får och inte får stöd, utifrån hur tidningarna ställer sig till dagens politiska system, öppnar portarna för inte bara godtycke, utan ren censur. Vågar vi lita på att någon av de tidningar som idag får det nya mediestödet i framtiden vågar ifrågasätta det rådande systemet?

För Proletärens del innebär det förlorade mediestödet såklart ett allvarligt bakslag. Men vi sörjer inte. Vi inser att det är just medier som Proletären som skulle stämplas som ”odemokratiska” den dagen makteliten känner sig hotad på riktigt.

För att kunna stå helt på egna ben behöver vi bli fler prenumeranter. Under våren kommer vi därför att genomföra flera satsningar på att sprida Proletären till fler. Håll utkik!

Har du en vän som vill prova på Proletären? Just nu kan du få prova på Proletären digitalt för bara 1 krona första månaden.