Motstridiga intressen bakom striderna i Sudan
Den blodiga maktkampen mellan de båda högsta generalerna i Sudans styre har redan skördat hundratals liv. I bakgrunden finns flera starka geopolitiska intressen.
Den senaste veckan har hårda strider rasat i Sudan, som lett till fler än 400 döda och närmare 4.000 skadade. Striderna står mellan landets väpnade styrkor, som leds av Abdel Fattah al-Burhan, och milisen RSF (Rapid Support Forces), som leds av Mohamed Hamdan Daglo, känd som Hemedti.
De båda generalerna som nu slåss om makten har de senaste åren varit allierade – med Hemedti som nummer två under Burhan – och stred tillsammans mot förre diktatorn Omar al-Bashir som störtades 2019. Sedan dess har de genomfört ytterligare en statskupp 2021, som stoppade överföringen av den politiska makten till ett civilt styre.
I bakgrunden finns också flera delvis motstridiga ekonomiska och geopolitiska intressen. Bland annat har Sudan en konflikt med Etiopien om den jättedamm som Etiopien bygger på Nilen och som försämrar vattentillgången i såväl Sudan som Egypten.
Därutöver finns sedan flera år planer på en rysk flottbas på Sudans kust i Röda havet. Så sent som i februari var Rysslands utrikesminister Lavrov i Khartoum, där han träffade både Burhan och Hemedti, och kom överens om villkoren för basen mot att Sudan får köpa ryska vapen.
USA vill naturligtvis stoppa basen, och kan misstänkas understödja ett maktskifte. Samtidigt är det Burhan som varit drivande av de två i de senaste årens normalisering med Israel, som USA ligger bakom.
Dessutom finns det kopplingar mellan Hemedtis RSF och den ryska privatarmén Wagnergruppen. Dagen före Rysslands invasion av Ukraina, den 23 februari förra året, besökte Hemedti Moskva och uttalade sitt stöd för att Ryssland ”har rätt att försvara sitt folk”.
Samtidigt kommer RSF ur Janjaweed-milisen, som anklagats för etnisk rensning i Sudan och som stridit med den saudiska koalitionen i Jemen, det vill säga på samma sida som USA.
Det sudanesiska kommunistpartiet ser striderna som ”resultatet av urartningen av de militära och civila krafter som tog makten i landet sedan början av revolutionen 2019”, och sammanfattar i ett uttalande situationen som ”en kamp om makten och landets rikedomar, uppmuntrad av främmande makter och utförd av beväpnade grupper som tjänar dessa makter”.