Nästan varje vecka dör någon på jobbet

Nästan en person i veckan dör på jobbet. I år har hittills 49 personer omkommit.
KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA Fotograf: Holger Ellegaard
Publicerad 14 december 2018 kl 12.07

49 personer har dött på jobbet i år. Om ingen mer omkommer under december månad betyder det en minskning med två personer jämfört med 2017. Värsta månaden i år var november då hela tio personer dog i arbetsplatsolyckor.

Antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång har fluktuerat under decenniet, med flest döda 2011 (62 personer) och minst döda 2015 (38 personer). I genomsnitt har alltså fler än 50 personer om året dött på jobbet under 2010-talet.

De vanligaste dödsorsakerna (år 2015-2017) är förlorad kontroll över transportmedel för vägtrafik (34 procent), fallolycka (13 procent), ras, fall, glidning av föremål eller material (11 procent) samt förlorad kontroll av maskin eller handverktyg (10 procent).

Den mest olycksdrabbade branscherna är jordbruk, skogsbruk och fiske, följt av transport och magasinering, byggverksamhet samt tillverkning. 

Eftersom dessa branscher är mansdominerade, är män av naturliga orsaker kraftigt överrepresenterade i olycksstatistiken.

Antalet utländska anställda som dött på jobbet i Sverige ser ut att landa på en lägre siffra än tidigare år under 2010-talet. Endast tre personer har enligt Arbetsmiljöverkets statistik omkommit på jobbet. En rangerare anställd i ett polskt företag, en lastbilschaufför i ett makedonskt företag samt en anställd i ett estniskt företag som fallit från en byggnadsställning. Motsvarande siffra för 2017 var sju personer. 

Det är dock inte säkert att alla fall kommer till Arbetsmiljöverkets kännedom.

Fakta

Dödsolyckor på arbetsplatser

I Arbetsmiljöverkets statistik över arbetsplatsolyckor med dödlig utgång räknas såväl anställda som egenföretagare med.

Proletärens siffror skiljer sig något från Arbetsmiljöverkets, då vi inte räknat med skolelever och intagna på häkten eller institutioner. Elever på praktik eller i yrkesutbildning samt personer i arbetsmarknadsåtgärder räknas dock med.

2018: 49 (tom den 10 december)

2017: 51

2016: 42

2015: 38

2014: 52

2013: 46

2012: 54

2011: 62

2010: 59

Källa: Arbetsmiljöverket

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: