Kommentar: Nato sågar kinesisk fredsplan – Zelenskyj försiktigt positiv

Kina presenterade förra veckan ett dokument med 12 punkter för fred i Ukraina. Dokumentet har beskrivits som en fredsplan men är snarare ett antal principer eller utgångspunkter för en fredlig lösning. Själva titeln för dokumentet är ”Kinas positioner för en politisk lösning på Ukrainakrisen”.

I svensk media har det kinesiska fredsinitiativet i huvudsak avfärdats och beskrivningen av vad punkterna faktiskt innehåller har varit sparsam. Kina kallas för en icke trovärdig medlare, och som nära allierat med Ryssland.

Fredsplanen är dock knappast så ensidig som vissa vill få det till. Redan i dokumentets första punkt fastslås att alla länder måste respektera internationella lagar och andra länders suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Det är givetvis riktat mot Rysslands olagliga invasion och annekteringen av fyra regioner i östra Ukraina som bryter mot FN:s stadgar.

Andra punkten slår fast att kalla krigs-mentaliteten måste överges, att enskilda länders säkerhet inte kan byggas på bekostnad av andra länders säkerhet och att en regions säkerhet inte kan uppnås genom att militära block stärks eller utvidgas. Mottagaren här är såklart Ukraina med dess uppbackare Nato och USA.

I svensk media har det kinesiska fredsinitiativet i huvudsak avfärdats och beskrivningen av vad punkterna faktiskt innehåller har varit sparsam.

Två punkter handlar om ett eldupphör och återupptagna fredförhandlingar, där det konstateras att dialog och förhandlingar är den enda hållbara lösningen på krisen. Ytterligare punkter handlar om att lösa den humanitära krisen, skydda krigsfångar och garantera säkerheten vid Ukrainas kärnkraftverk. Kina uppmanar också till hävda sanktioner, till att hålla handels- och fraktvägar stabila och till att stödja ett återuppbyggande av Ukraina.

Fredsplanen har tagits emot positivt av Ryssland men faktiskt även av Ukraina, om än i försiktiga ordalag. På en presskonferens i Kiev välkomnade president Volodomyr Zelenskyj ”delar av fredsplanen”, som han beskriver som ”inte dåligt och ”ett första steg”. Zelenskyj säger sig nu vara villig att resa till Peking och möta Kinas president Xi Jinping.

USA:s president Joe Biden sågar däremot inte helt oväntat fredsplanen. Enligt Biden finns ”ingenting i planen som indikerar att någon annan än Ryssland skulle tjäna på den” – detta trots att första punkten tydligt slår fast att alla länders territoriella integritet måste värnas.

Kina meddelade redan den 18 februari att man planerade att offentliggöra ett fredsinitiativ på årsdagen av invasionen. Passande nog passade USA:s utrikesminister Antony Blinken redan dagen efter att påstå att USA hade ”underrättelseinformation” om att Kina övervägde att leverera vapen till Ryssland – något som kinesiska representanter helt avfärdat.

Media fylldes snabbt av spekulationer om Kinas eventuella vapenstöd till Ryssland, spekulationer som givetvis underminerar Kinas trovärdighet som medlare.

Det finns dock inget som tyder på att Kina skulle vara intresserade av en upptrappad konflikt eller av att aktivt stödja Ryssland militärt, snarare tvärtom.

Kina är mån om att inte riskera sanktioner eller utebliven handel med väst och USA. Kina må vara en viktig handelspartner och allierad för Ryssland. Men för Kina är handeln med USA och EU fortfarande däremot betydligt viktigare än handeln med Ryssland. 2021 stod Ryssland för tre procent av Kinas handel, medan USA och Europa stod för 26 procent, enligt Trade Data Monitor.

I december sa Kinas sändebud i EU, Fu Cong, i en intervju med South China Morning Post att Rysslands invasion av Ukraina satt Kina i en ”väldigt svår situation” och att de inte vill riskera sina bilaterala relationer med EU. Han beskrev också hur Kina indirekt tagit skada av kriget – tydliga signaler på att Kina inte är helt glada i Rysslands invasion.

Kinas fredsinitiativ skulle därmed kunna vara ett embryo till en rättvis förhandlingslösning. Om inte USA och Nato väljer att sabotera det.