Det svenska skolkaoset: Naturgashöjdare och fondförvaltare ägare till friskolejätte

Skolinspektionens granskning för att kunna lämplighetspröva Internationella engelska skolans (IES) ägare tog över åtta månader. Ägare är det svenska riskkapitalbolaget Peutinger AB, som i november 2020 köpte ut IES från börsen. Peutinger AB ägs i sin tur av flera olika företag.

Största ägaren är fonden Paradigm Capital, som har sitt huvudkontor i Luxemburg men är listat i skatteparadiset Delaware i USA. Grundare är den svenska finansmannen Jan Hummel. Men vilka de andra huvudägarna bakom fonden är finns det knapp information om, enligt Skolverket.

Internationella engelska skolan är Sveriges största friskolekoncern. Företaget driver 42 grundskolor i Sverige med drygt 30.000 elever och gjorde 2020 en vinst på en kvarts miljard kronor. Jan Hummel planerar att starta 39 nya skolor i Sverige fram till 2023.

Carin Clevesjö är chef på enheten för tillståndsprövning på Skolinspektionen. Hon berättar för Proletären att det är på grund av IES komplexa ägarstrukturer som utredningen tagit lång tid, och att arbetet försvårats av att behöva hämta in aktuella handlingar från utländska myndigheter. 

Är ägarskapet kring IES helt klarlagt nu?

– Ja, såvitt det avser ägare som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten, säger Carin Clevesjö till Proletären.

Sedan 2019 måste det göras en lämplighetsbedömning enligt skollagen för att förhindra oseriösa aktörer i den svenska skolan.

Skolinspektionen godkände i somras nio namn, som kan kopplas till sju olika företag, som ägare till IES. Det finns betydligt fler, men de som kartläggs är de som äger minst tio procent. Där finns bland annat Enrique Franco Bustillos, en av Centralamerikas största leverantörer av naturgas, Ulrich Paul Karl Guntram, direktör i Luxemburg, och Rupert Tyer, brittisk fondförvaltare.

– Jag känner inte dem så jag kan inte svara på några frågor om dem. Jag vet inget om dem, säger IES styrelseordförande, Svenskt Näringslivs tidigare vd Carola Lemne, till Aftonbladet.

Trots att Carola Lemne inte kan svara på några frågor om vilka personerna bakom IES är, anser Carin Clevesjö att IES har varit samarbetsvilliga under utredningen.

Ser du några nackdelar med att friskolekoncerner som IES etablerar sig på den svenska skolmarknaden?

– Det är inte vår uppgift att ha synpunkter på.

Det är inte bara ägarskapet bland friskolorna som är svårt att granska.

En dom i kammarrätten i Göteborg 2019 slog fast att i de kommuner där det endast finns en friskola ska uppgifter om antalet behöriga lärare och elevresultat inte längre vara offentliga. Detta eftersom uppgifterna enligt domen är att betrakta som affärshemligheter, och kan leda till ekonomisk skada för företagen om de är offentliga.

Även i riksdagens utbildningsutskott har förslaget om att offentlighetsprincipen ska gälla även för friskolor röstats ner.