Över 3000 dör i förtid varje år på grund av dålig arbetsmiljö
Sedan 1990-talet har antalet arbetsrelaterade dödsolyckor sjunkit i Sverige. Men samtidigt dör över 3000 människor varje år en för tidig död på grund av sitt arbete. Och det som dödar flest är stress. ”Det krävs ett större inflytande över jobbet för att minska dödsfallen”, säger läkaren Bengt Järvholm.
Även om antalet dödsfall på arbetsplatserna i Sverige sjunkit sedan 90-talet finns det fortfarande över 3.000 människor som dör en för tidig död varje år på grund av arbetsrelaterade skador fast längre fram i livet, enligt en rapport från Umeå universitet.
Fram till 1980-talet var det kemiska produkter, damm och motoravgaser som toppade listan över faktorer som leder till en tidig död för arbetare. Men efter 1980-talet har den arbetsrelaterade stressen klättrat och är i dagsläget det som bidrar till flest dödsfall per år.
Bengt Järvholm är utbildad läkare och har analyserat antalet arbetsrelaterade dödsfall i rapporten Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. Hans metod liknar den som görs av olika hälsovårdsmyndigheter för att få fram en statistisk uppskattning över antalet dödsfall kopplade till till exempel rökning eller alkohol.
– Vi kan göra ganska mycket för att motverka dödsfall som kommer som en följd av stress. Sedan 70-talet har samhället till exempel jobbat hårt för att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga, och sen se till att färre utsätts för dem. Vi skulle kunna jobba likadant mot stress.
– Samtidigt är stress en helt annan sak eftersom ett arbete utan några som helst utmaningar inte heller kommer att vara bra eller roligt.
För att hitta lösningar på den arbetsrelaterade stressen måste analysen bokstavligt talat ned på golvet för att se hur anställas arbetssituation ser ut en vanlig arbetsdag. Lösningen på problemet ligger därför främst i händerna på de som kontrollerar arbetsmomenten och planeringen av arbetet – det vill säga arbetsgivarna.
– Det är viktigt att påpeka att det inte finns en motsättning mellan produktivitet och att minska den dödliga stressen. Tvärtom. Att få bort stress och olyckor ökar snarare produktiviteten, säger Bengt Järvholm.
– För att få bort den dödliga stressen måste vi se till själva arbetsbelastningen. Men det som också spelar roll är om du kan styra ditt eget arbete. Ett stort inflytande på jobbet, över hur du kan lösa dina arbetsuppgifter, hjälper mycket. Och här finns det mycket som samhället kan göra för att hjälpa till.
Bengt Järvholm tar upp exemplet inom hemtjänsten där personalen styrs enligt löpandebandprinciper istället för att personalen tillåts ta ansvar och strukturerar upp arbetsdagen som man önskar. En ökad detaljstyrning går också att spåras till digitaliseringen av arbetsplatserna som pågått sedan början av 2000-talet.
– Vi kan inte låta oss bli slavar för en digitalisering. Det är en viktig utmaning som samhället står inför.
Även om själva lösningen på problemet ligger nära golvet så påverkar också en övergripande makroekonomisk politik den dödliga stressen. En underfinansierad välfärd bidrar till exempel till en slimmad bemanning – där färre personer ska utföra samma arbete, om än inte mer.
– Jag har själv jobbat inom sjukvården och när politiken säger att man ska utföra mer arbete på färre resurser så bygger man in stressproblematik i systemet. I vissa fall kanske det är möjligt att effektivisera arbetet, men då måste arbetsledningen gå in och styra verksamheten på ett ordentligt sätt. Annars blir det folk på golvet som blir lidande, säger Bengt Järvholm.