Hoppa till huvudinnehåll

Pappersbruk varslar när elpriserna skenar – hade det gått att undvika?

Det stigande elpriset har lett till ett varsel på 40 personer på Rottneros pappersbruk i Sunne, Värmland. ”Avregleringen av elmarknaden kan vara ett av de större misstagen som gjorts”, säger fackförbundet Pappers vice ordförande till Proletären.

40 arbetare på Rottneros AB i Sunne är varslade. Just nu pågår förhandlingar mellan Pappers och företaget om exakt hur många som måste sluta.
Rottneros AB

I kölvattnet av de skyhöga elpriserna har skogsindustriföretaget Rottneros AB meddelat att de lägger ned sin produktion av slipmassa för skriv- och tryckpapper i Sunne, Värmland. 40 anställda är i dagsläget varslade på fabriken.

Enligt Rottneros AB är nedläggningen av slipmassaproduktionen en följd av ”den dramatiskt förändrade situationen på elmarknaden” och på att prishöjningen på pappersmassan inte kan kompenseras av nuvarande kunder.

Fakta

Varför är elen så dyr?

Klockan 10.00 den 17 augusti var elpriset 379 öre/kWh inom elprisområde SE3. Åtta timmar tidigare var priset 0,86 öre. En prisskillnad som motsvarar cirka 44.000 procent.

I elprisområde SE4 (södra Sverige) landade dagsmedelpriset på 551 öre/kWh samma dag. För elprisområde SE1 och SE2 har priset per kilowattimme inte överstigit 100 öre respektive 150 öre den 17 augusti.

Moms och energiskatt är inte inkluderat i priserna.

Konkurrensen ger dyrare el

I maj 1991 höll Vattenfalls generaldirektör Carl-Erik Nyquist ett anförande på Elverksföreningens årsmöte där den ”röda tråden är ordet konkurrens”. Tillsammans med konsultbolaget McKinsey tog man sedan fram en plan för hur privatiseringen av elmarknaden skulle ske.

Ända sedan 1996 säljs el som vilken annan vara som helst i Sverige. Detta betyder att, även om produktionen av el i Sverige är relativt billig, så kommer elpriset bestämmas av helt andra saker.

Enligt Energimarknadsbyrån påverkas elpriset av potentiella köpare på en marknad. Men också av ”internationella faktorer som bränslepriser och valutakurser… Eftersom el kan importeras och exporteras mellan Norden och övriga Europa påverkas elpriserna i Norden av priserna på kontinenten och vice versa.”

Konkurrensen medför alltså att både privatpersoner och företag i Sverige ofta behöver betala en högre kostnad för el än vad de egentligen behöver.

Källa: Vattenfall, Riksdagsprotokoll och SOU 2002:7

Produktionen av slipmassa, som tillverkas av antingen gran, tall eller lövved, kräver stora mängder elektrisk energi. För att producera slipmassan går det åt cirka 1.300 kilowattimmar per ton.

Förra året producerade Rottneros AB 64.000 ton slipmassa. Om dagspriset per kilowattimme i elprisområde SE3 (där Rottneros fabrik i Sunne ligger), som den 19 augusti var 360 öre/kWh (moms eller energiskatt ej inkluderat) ligger kvar på samma nivå skulle elkostnaden för denna slipmassa landa på cirka 300 miljoner per år.

För att sätta detta i en kontext: Den 6 augusti var dagspriset 5,5 öre/kWh i samma elprisområde (moms eller energiskatt ej inkluderat). Vilket istället hade gett en årskostnad på cirka 4,5 miljoner.

Anledningen till denna prisskillnad ligger i att elmarknaden avreglerades under mitten av 90-talet. Sedan dess säljs och köps el på en gemensam marknad för hela Europa. Det är alltså inte tillgången på energi i Sverige som styr priset, utan en elbrist på en större europeisk marknad.

Pappers
"Rent allmänt är Papper ståndpunkt att vi ogillar privatisering av gemensamägd infrastruktur, el är en sådan infrastruktur", skriver Mikael Lilja

Mikael Lilja, vice förbundsordförande på Pappers, menar att det höga elpriset kommer påverka pappersbranschen negativt.

”Avregleringen av elmarknaden 1996 bedömer vi vara ett av dom större misstagen som gjorts… alla negativa scenarion som såväl förbundet som vår lokala förtroendevalda förutsåg har inträffat, tyvärr”, skriver Mikael Lilja till Proletären. Han understryker att det som nu behövs är en ”stor mängd planerbar energi” i det svenska elsystemet.

Men det har funnits möjligheter för Rottneros att säkra sig inför situationen. Åtminstone delvis. I företagets årsrapport för 2021 konstaterar företaget att tillfälliga prisökningar kan undvikas genom så kallade PPA-kontrakt, där ett fast elpris erbjuds över längre tid.

”Vi har inga PPA idag, planen är att vi ska komma igång med de framöver”, skriver Rottneros vd Lennart Eberleh via mejl när Proletären frågar om de fasta elpriskontrakten.

I samma årsrapport konstaterar Rottneros att genomsnittspriset för el ökat från 22 öre/kWh till 67 öre/kWh mellan 2020 och 2021. Samtidigt var Rottneros totala kostnad för el, inklusive elprissäkringar, 35 miljoner lägre för 2021 jämfört med föregående år.

Rottneros AB
Lennart Eberleh, vd på Rottneros AB.

”Det är elprissäkringar, som är ett finansiellt instrument, som gör att den totala kostnaden är lägre, trots att elpriset har gått upp”, svarar Lennart Eberleh när Proletären frågar varför Rottneros betalar mindre för sin el under 2021, trots en nästan trefaldig ökning av elpriset.

Under 2021 gjorde Rottneros en vinst på cirka 240 miljoner kronor (inklusive den balanserade vinsten) och bolaget betalade ut 91 miljoner till sina aktieägare. Borde inte dessa miljoner kunna gå till att täcka för tillfälliga prisuppgångar på elmarknaden?

”Vinsten ska användas för att stärka Rottneros produkter där vi ser en lönsam, framtida tillväxt. Bland annat driver vi ett förprojekt på just Rottneros Bruk när det gäller massa för förpackningsindustrin”, svarar Rottneros vd, Lennart Eberleh.