Privata kliniker – mindre vård till högre kostnad
Privatiseringen av sjukvården har lett till skenande kostnader för det offentliga och målet tycks vara att Sveriges sjukvårdssystem ska bli en kopia av USA:s. ”Det behövs ett totalförbud mot vinster i välfärden", säger John Lapidus till Proletären.
– Det är lite som att vi är tillbaka i sjukvården som rådde på 1940-talet, när det var ett totalt kaos i Sverige.
Det menar John Lapidus, doktor i ekonomisk historia som skrivit flera böcker om sjukvården i landet. Han menar också att den privata vården i Sverige vuxit till sådana proportioner att den blivit oöverblickbar och inte längre går att kontrollera.
– Nya kliniker och vårdcentraler etableras hela tiden. Vissa är exklusiva och bara till för de med privata sjukförsäkringar. Andra har en blandning med avtal med olika regionen. I praktiken betyder detta att man tar emot patienter på helt olika villkor.
John Lapidus påpekar att han inte är för att totalförbjuda alla privata alternativ inom sjukvården. Men om Hälso- och sjukvårdslagen ska följas kan inte privata vårdföretag ha avtal både med försäkringsbolagen och med det offentliga.
– Så fort vi blandar olika finansieringsformer på ett sjukhus så växer både kostnad, administration och de privata alternativen lavinartat. Om vi istället lyckas hålla isär dessa grupper så kan inte företagen skapa en så enorm marknad, som i grunden baserar sig på att privata vårdbolag tillåts blanda mellan offentliga och privata patientgrupper.
– De här är vinstdrivande företag och jag har till exempel studerat företag som utreder ADHD-diagnoser… De har ibland absurda vinstmarginaler. Detta är pengar som försvinner från vårdsystemet och i grunden är det skattemedel som går till alla aktieutdelningar.
Det är inte heller säkert att det blir billigare för skattebetalarna med fler privata alternativ inom vården. Flera länder med en utbredd privat vårdsektor har betydligt högre kostnader än länder som i första hand har en offentlig sjukvård.
Dan Andersson är före detta chefsekonom på LO och har suttit i Karolinska institutets styrelse. För knappt ett år sedan skrev han boken Sjuk vård – diagnos av ett system i kris. Han ställer sig kritisk till den allmänna uppfattningen att det skulle vara billigare för samhället att privatisera sjukvården.
– Jag brukar säga till borgerliga personer att de ska titta på USA. Deras sjukvårdssystem har betydligt högre kostnader om du jämför med vårt, om vi slår ut kostnaderna per capita. Även länder med ett försäkringsfinansierat system har högre kostnader än oss, som till exempel Tyskland.
– Alla vet om det här. Och det gör dem jävligt arga.
Enligt siffror från Världsbanken spenderade Sverige 6.028 dollar per invånare på sjukvård förra året. Detta kan jämföras med USA som spenderar nästan dubbelt så mycket – 11.702 dollar per invånare.
Dan Andersson menar att de privata vårdföretagen alltid kommer ha ett vinstintresse i fokus. Vilket i längden kommer leda till att färre svenska medborgare får den lagstadgade vård de förtjänar. Hans argument baserar sig på följande situation.
En privat klinik eller vårdcentral har alltid ett ekonomiskt incitament att producera så mycket vård som det bara går. Återbesök kommer därför vara grundläggande för dessa verksamheter och eftersom det oftast är en tredje part som betalar (i detta fall skattepengar från regionerna) så riskerar kostnaderna att skena.
Eftersom det finns en bestämd sjukvårdsbudget för varje region måste pengarna dras från den offentliga budgeten när kostnaderna för den privata sjukvården ökar. Risken blir att den offentligt finansierade vården blir lidande – samtidigt som denna måste axla ett större ansvar för patienterna som är i störst behov av vård.
– För sjuka människor betyder detta att de inte får den vård de förtjänar. Och sen måste vi också ställa oss frågan: Ska företag få tjäna pengar på det här? Som det ser ut nu levererar samhället mindre vård till en högre kostnad. Idén tycks vara att vi ska komma upp i samma vårdkostnad per invånare som i USA.
Det görs också betydligt fler läkarbesök i Stockholm än i Jämtland och samma sak går också att säga när man jämför Västra Götalandsregionen med till exempel Dalarna.
Men fler läkarbesök behöver inte nödvändigtvis betyda att befolkningen i Stockholm är sjukare eller i större behov av vård. Som exempel nämner Dan Andersson att Stockholm sett en stark ökning av till exempel enkla kosmetiska hudingrepp, en trend som inte återfinns i Region Jämtland.
– Den offentliga vården har grindvakter som uppmanar patienterna att inte söka vård för till exempel förkylningar eller lättare åkommor. ”Det behövs inte, gå hem och vila”, kan man få höra av sin offentliga vårdcentral, säger Dan Andersson
– Hos de privata alternativen finns inte dessa grindvakter eftersom incitamentet för vinst gör att de vill öka sina intäkter. Det är då man kan anställda kända tv-läkare som säger: ”Kom till oss så gör vi dig frisk”.
Även John Lapidus riktar kritik mot vinstintresset som finns inom dagens vårdsystem och menar att det i längden bidrar till en mer ojämlik vård.
– Vi kan diskutera olika stopplagar och regler som bromsar vinsterna. Men det stora Alexanderhugget handlar om ett totalt förbud mot vinster i välfärden.
Dan Andersson är inne på samma spår.
– Systemet som vi lever i just nu har tagit det sämsta av kapitalismen och det sämsta av överteknokratiska regioner, med politiker som inte litar på att vårdpersonalen kan sitt jobb.