Hoppa till huvudinnehåll

Professor om värdegrundsvansinnet: ”Funktionell dumhet”

Varför har offentlig förvaltning blivit så intresserad av värdegrunder, policys och rapporter? Mats Alvesson, professor i organisationsteori vid Lunds universitet, menar att det är ett påfund från medelklassen.

Mats Alvesson har skrivit tre böcker om den funktionella dumheten inom administration. Den senaste heter Tomhetens triumf och är utgiven av bokförlaget Atlas.
Gunnar Menander

Varför fylls vårt arbetsliv med tomma reformer och meningslösa klyschor? Varför har offentlig sektor ett sådant överflöd av administratörer, konstiga projekt och utbildningar som sällan utgår från verksamhetens verklighet?

Mats Alvesson är professor i organisationsteori vid Lund Universitet och driver sedan flera år tillbaka ett korståg mot idioti inom administration och ledarskap. I grunden för Alvessons forskning finns något han kallar funktionell dumhet: personers oförmåga att kritiskt granska sitt eget arbete.

– Det finns ett väldigt snävt tänkande inom administration idag med ett stort fokus på vad som kan optimeras och effektiviseras. Det är väldigt tekniskt där reflektioner om sitt eget arbete, om det är meningsfullt eller relevant, ofta lyser med sin frånvaro.

– De som ägnar sig åt dessa frågor vill oftast ha bekväma jobb, hög status och hög lön. Att göra något som är viktigt för organisationen är inte något som alla sätter i högsätet tyvärr, säger Mats Alvesson.

Men frågorna handlar inte alltid om optimeringar. Ibland kommer de administrativa frågorna i form av värdegrunder och policys. I fallet med Tillitsbaserad styrning (se artikel intill) är det just en utbildning i statens värdegrund som står i fokus. Frågan är om dessa utbildningar verkligen bidrar till en mer effektiv offentlig sektor och en drägligare arbetsmiljö för de som jobbar på golvet.

– Ofta kommer dessa påfund från medelklassen. Bättre vetande personer som ska hitta på saker som de tror leder till en förbättring. Enkäter, utbildningar, värdegrunder och så vidare. De som gynnas i allt detta är ofta de som gillar att snacka.

Johan Bävman
Mats Alvesson är verksam vid Lunds universitet och har skrivit tre böcker om den funktionella dumheten inom administration.

– Att jobba med något konkret i kärnverksamheten ses inte som något fint. Vad dessa personer istället vill ha är något mer indirekt. Att sitta med policys och olika ritualer kring detta. Och en högskoleexamen har blivit en inträdesbiljett till dessa positioner.

Lagstiftning spelar också in i ekvationen. Ett ökat krav på dokumentation från toppen kräver en expansion av dessa yrkeskategorier. I takt med detta lägger verksamheten ett större fokus på, i brist på bättre ord, mjuka frågor och en övergripande analys om problemen kastas ofta överbord.

– Det finns många i maskopi med en övergripande dumhet och dessa personer har ett tydligt intresse av att ha kvar systemet man befinner sig i. Byråkrati har en inneboende tendens att expandera. Jobbar du på en HR- eller kommunikationsavdelning vill du att just dina arbetsuppgifter ska bli fler och viktigare.

Men varför, är nog frågan som många ställer sig. Varför är det så att vi har ett överskott av yrken på mellannivå?

Mats Alvesson menar att människor med en högskoleexamen ofta kräver arbetsuppgifter som de själva uppfattar som meningsfulla. Hamnar man på golvet blir målet att ta sig därifrån. Denna attityd får konsekvenser i andra delar av samhället.

För några år sedan lade till exempel Stockholms stad ned sitt byggtekniska gymnasium på grund av få sökande. Mats Alvesson menar att något gått snett när det sista kommunala gymnasiet med bygginriktning i Stockholm går i graven samtidigt som samhället har en brist på anläggningsarbetare, elektriker, snickare och VVS- montörer.

I en debattartikel i DN menade Mats Alvesson att man måste minska anslagen till högskolorna och att högre utbildning inte kan omkullkasta klassamhället.

”Arbetarklass är lite av ett stigma. Så många som möjligt skall in på högskolan och medelklassifieras”, skrev Alvesson och påpekade att hyllandet av huvudarbete, i förhållande till handarbete, medför en grundläggande skevhet i hur samhället fungerar.

– Vi skulle nog alla tjäna på att det blir mer normalt att skaffa ett vanligt jobb istället för att vi har ett överflöd av människor som låtsas jobba med något slags kunskapsarbete, säger Mats Alvesson till Proletären.

Skevheten gör också att det ses som konstigt med ”bara” en gymnasieutbildning. Statusen på bokkunskap trycks uppåt och de som jobbar med manuellt arbete eller omsorg trycks nedåt. Detta påverkar i sin tur självkänslan, respekten och samhällsattraktivitet för personer med arbetaryrken.

–Vi har ett överskott av på pappret högutbildade personer i landet. Och dessa personer kommer i sin tur komma med krav och önskemål. Svaren vi då får är fler utbildningar och ett fokus på kvalitetsundersökningar och policys.

– Basbehoven för dessa personer är sedan länge tillgodosedda. Det man istället jagar är status, makt, identitet och självkänsla. Saker som blir centrala inom både privatlivet, konsumtion och i arbetslivet.