Renhållningsarbetare slår larm: Plastpåseskatten ger nedskräpning
I snart ett år har Örebro kommun haft problem med att invånarna slänger löst avfall i sina soptunnor. Mycket pekar på att det är plastskatten som är boven i dramat. Konsekvensen blir en smutsigare stad och mer jobb för avfallshämtarna.
Sedan skatten på plastpåsar infördes i Sverige för ungefär ett år sedan har försäljningen av plastpåsar vid disk sjunkit med 70 procent enligt Svensk Handel. Ett av motiven för att införa skatten var att motverka nedskräpning i naturen. Nu vittnar renhållningsarbetare om att den fått motsatt effekt.
Lennart Wallbom jobbar som avfallshämtare, eller renhållningsarbetare som ofta kallas, i Örebro kommun och har märkt en förändring vad beträffar kommuninvånarnas sätt att slänga sopor.
– Folk har börjat slänga lösa sopor direkt i soptunnorna. Eller också slänger man avfallet i papperspåsar. Titta själv, säger Lennart Wallbom och pekar mot baksidan av sopbilen, säger han till Proletären när vi besöker hans arbetsplats.
– När jag lyfter kranen för att tömma sopkärlen har det börjat ramlar ut avfall på marken. Jag ska inte gå så långt och säga att det är jobbigt, rent arbetsmässigt. Men det är väldigt onödigt med tanke på vad det får för konsekvenser.
Avfallshämtare som Lennart Wallbom måste nu lägga tid på att plocka upp de lösa soporna från marken. Och problemet påverkar också stadsmiljön. Eftersom det blir en omöjlig uppgift att hitta och plocka upp allt skräp som ramlar ut så sprider sig soporna ut på gator och i naturen.
– Nedskräpning behöver inte vara ett problem men då krävs det att alla slänger sina sopor på rätt sätt. Allt som slängs måste paketeras, påpekar Lennart Wallbom.
Lennart Wallbom menar att det just kan vara den nya skatten som påverkar folks sätt att slänga sopor. Han har jobbat som avfallshämtare i 18 år och problemet med lösa sopor har inte existerat i samma utsträckning tidigare.
Helena Lindström, enhetschef på tekniska förvaltningen i Örebro, bekräftar Lennart Wallboms misstankar.
– Problemet började strax efter att skatten på plastpåsar infördes. Sedan ett år tillbaka har vi haft problem med att allt från matrester till munskydd ramlar ut från sopbilarna.
Örebro kommun är inte ensamt med problemet. Avfallshämtare i kommuner som Falun, Linköping och Trelleborg har lyft frågan om löst avfall i sina sopbilar. Trenden tycks också vara mer vanlig i flerfamiljshus än i villor. Både Helena Lindström och Lennart Wallbom tror att anledningen är att anonymiteten försvinner i och med ett individuellt sopkärl.
Men pengar tas också upp som en förklaring.
– Det är väl en kostnad som sticker iväg. Vad kostar en påse nu? 6-7 kronor? Och så ska man ha flera stycken. Det känns nog som en onödig kostnad för att slänga sopor, säger Lennart Wallbom när han försöker sätta sig in i hur invånarna i Örebro resonerar.
– Vi kommer väl aldrig nå ett mål på 100 procent som paketerar på rätt sätt. Men det är viktigt att folk åtminstone försöker. Det är tråkigt att de som faktiskt sköter sig i slutändan också påverkas.