Sju åtalas för attack mot Eritreafestival

I måndags inleddes rättegången mot sju personer som deltog i attacken mot en eritreansk kulturfestival i Järva 2023. De sju misstänks för att ha deltagit i den folksamling som, beväpnade med tillhyggen, gick till attack mot festivalens tält och tände eld på föremål och festivaltält.

– Jag var på väg in till festivalen och var precis vid ingången när jag såg hur en massa ungdomar sprang in, förstörde tält och kastade föremål, säger Asmerom Berhane, medlem i Svensk-eritreanska föreningen och mångårig festivaldeltagare.

Det var den 3 augusti 2023 som den årliga eritreanska kulturfestivalen skulle anordnas på Järvafältet i Stockholm. Men strax innan festivalen började attackerades den av hundratals demonstranter, och ett 50-tal festivaldeltagare, bland dem äldre och barn, skadades. 

– Jag tänkte att det kommer att bli katastrof, berättar Asmerom Berhane, som säger att han framförallt är förbannad på polisens agerande.

– De släppte in demonstranterna, det kändes som att de var på deras sida. Det gör mig ledsen och arg.

I media och bland politiker låg fokus inte på dem som angripit festivalen – utan på att festivalen sades ”samarbeta” med regimen i Eritrea, som dessutom påstods beskatta eritreaner i Sverige. Attacken beskrevs som ”sammandrabbningar” mellan regimkritiker och regimanhängare.

– Jag såg hur de tände eld på tält och bilar! Det var ingen ”sammandrabbning”, det var något som media hittade på. Det var hundratals som attackerade oskyldiga kvinnor och barn.

I förundersökningsprotokoll, som Proletären läst, framgår att polisen var oförberedd och underbemannad trots att festivaldeltagare uttryckt sin oro för dem. Enskilda poliser vittnar om att angriparna var målmedvetna och att det var ”döda som gällde”. Våldsnivån beskrivs som ”oerhört hög”, där demonstranter hoppade på festivaldeltagares huvuden och en person som till synes fått benen avslagna.

I förhör med de sju åtalade framkommer att demonstranterna bestod av ditresta, inte bara från hela Sverige utan också från Norge, Nederländerna och Tyskland. En av de åtalade berättar att de tillhörde Brigade N’Hamedu, som säger sig organisera regeringskritiska eritreaner i diasporan.

Det finns dock de som menar att gruppen till stor del består av tigreaner från Etiopien som vill hämnas på Eritrea på grund av landets inblandning i inbördeskriget i Tigray. Enligt bland annat Österrikes tidigare ambassadör i Etiopien anger många asylsökande från Etiopien också att de är eritreaner för att få uppehållstillstånd.

Asmerom Berhane tror att många av de som attackerade just var etiopier, snarare än eritreaner. I vilket fall menar han att det finns bättre sätt att protestera mot Eritreas regering än att attackera en fredlig kulturfestival.

– De får tycka vad de vill. I Sverige har man rätt att demonstrera och organisera sig. Men det här var en attack mot laglydiga människor, inte mot Eritreas regering!

Hur ser situationen ut för de svensk-eritreaner som vill arrangera sådana här aktiviteter idag?
– Vi är väldigt påverkade av den här hotbilden. Festivalen har pågått länge, och samlat tiotusentals. Vi har samlats hela familjer och firat vår gemensamma kultur, men det har också varit föreläsningar om svenska samhället, om integration och om svensk kultur. Såklart kommer vi från Eritrea, det kan vi ju inte förneka. Men nu har det vänts till att det skulle vara en politisk festival och att vi är regimanhängare. Det är totalt fel!

Sedan tidigare är en 35-årig man dömd för grov misshandel, efter att i samband med upploppet misshandlat en liggande man med en planka. Nu hoppas Asmerom Berhane att rättegången ska ge upprättelse åt festivalarrangörerna.

– Det är mest en symbolisk rättegång. Egentligen borde det vara många fler än sju som är åtalade. Men jag hoppas på ett rättvist straff.