Från oss som bygger landet: Sjukvård i förfall?

Sahlgrenska universitetssjukhus (SU) är ett av Sveriges största sjukhus, och med flera olika sjukhustomter runt om i Göteborg så räknas det även som ett av de större sjukhusen i norra Europa. 

SU:s ledning med sjukhusdirektören Boubou Hallberg i spetsen brukar tala sig varm, inte minst på Hallbergs egen blogg och på sitt Instagramkonto, om att Sahlgrenska universitetssjukhuset bedriver vård i toppklass, hur forskningen blommar och att SU klättrar i internationell ranking över världens bästa sjukhus. 

Boubou skriver även i sin blogg att målet är att SU ska bli ett av Europas ledande sjukhus år 2032. Men hur det ska gå till är för mig en gåta, då budgetbesparingar och nedskärningar står som spön i backen.

Förra året gjordes sparåtgärder på omkring 800 miljarder kronor, och mellan oktober 2023 och oktober 2024 minskade antalet nettoarbetare på SU med 465 personer. SU:s styrelse har gång på gång hävdat att ingen har blivit uppsagd, utan det är enbart tjänster som inte blivit tillsatta efter pensionsavgångar eller vikariat som inte blivit fyllda. 

Jag må vara blott en enkel sjuksköterska, men i min värld är det klart som korvspad att någonstans i vårdkedjan kommer det synas att nästan 500 tjänster och flera miljarder kronor har försvunnit. För att kunna bedriva god och säker vård behöver vi bli fler medarbetare, inte färre! 

Istället för att satsa på fler medarbetare, kompetensutveckling, hållbara scheman och arbetstidsförkortning så har en stor satsning för Sahlgrenska sjukhuset och Västra Götalandsregionen varit digitalisering och it-system.

Vilket i teorin hade varit bra, då jag och mina kollegor dagligen svär över alla olika system som inte är kompatibla med varandra och försvårar arbetet. Men istället väljer Västra Götalandsregionen att investera i det amerikanska journalsystemet Millenium, som lanserades 1997(!).

Redan innan det startades upp ansågs detta system vara en patientfara då det inte var kompatibelt med svensk sjukvård. Mycket riktigt så gick det tre kaosartade dagar innan Millennium stoppades och det gamla journalsystemet återinsattes. Hur mycket detta kostat VGR vet jag inte, men i budgeten från 2022 finns det att läsa att 3,4 miljarder är avsatta just för införandet av detta system. 

Ännu en gång behöver man ju inte vara raketforskare för att se vart pengarna har tagit vägen, men för att budgeten ska hållas så hyvlas det på alla håll och kanter. Tjänster som inte tillsätts, utbildningsdagar som dras tillbaka, billigare förband och läkemedel förhandlas upp, åtkomsträttigheter till system dras in på.

Långsiktig hållbarhet för både patienter och personal samt god vård verkar vara ett minne blott, istället förefaller kvantitet gå före kvalitet hos SU:s ledning. 

Leonora Lundvall
Intensivvårdssjuksköterska