Skatteverket: ”Fusket på arbetsmarknaden bara ökar”
Conny Svensson jobbar som myndighetssamordnare på Skatteverket kring frågor som rör arbetskraftsinvandring. Varje dag i sitt arbete ser han hur fusket och brotten på arbetsmarknaden ökar och hur arbetsgivare kommer undan.
Genom att granska de officiella kanalerna på myndigheterna går det bara att upptäcka en viss typ av arbetsgivare som ängar sig åt fusk och brott. Conny Svensson, myndighetssamordnare på Skatteverket för frågor om arbetskraftsinvandring, menar att mörkertalet bara växer och växer.
– Att vi hittar fel när vi är ute på inspektioner är snarare regel än undantag. Och även under pandemin, när gränsen varit stängd, så har fusket ta mig tusan inte minskat. Snarare tvärtom, vilket pekar på att det här är oerhört välorganiserat.
Skulle du kalla det här för lönedumpning?
– Det skulle jag nog säga att det är. Vi har ju inte minimilöner i Sverige och det är fullkomligt lagligt att jobba för 10 kronor i timmen, vilket många tvingas göra. Det finns företag som satt det här i system, och för de som till exempel är i Sverige genom asyl är det ofta välkomna pengar för att få vardagen att gå ihop.
– Men vi måste också komma ihåg att fusket ser väldigt olika ut. Vi har till exempel arbetare som kommer från Georgien och Ukraina som jobbar för 12 kronor i timmen och de är ofta inte förda bakom ljuset. I Sverige kanske de får behålla traktamentet istället. Men sedan har vi också de som jobbar på nagelsalongerna som blir tvärlurade.
Vad är det som möjliggör det här?
– Det är många svar på den frågan. Men den svenska modellen har släpat efter under en tid och vi har varit lite blåögda i det här landet. Det betyder dock inte att problemen inte finns i andra OECD-länder också. Det är samma sak där.
Conny Svensson har en klar och enkel lösning när det kommer till att upptäcka fusk och brott på arbetsmarknaden: konkreta arbetsplatskontroller på regelbunden basis.
– Det går inte att upptäcka det här från ett skrivbord. Man måste ut på golvet. För vår del kan allt se helt korrekt ut när vi tittar i pappren. Men sen rinner lönen ändå tillbaka till arbetsgivaren. Det är framför allt Migrationsverket som måste få utökade resurser för att kontrollera detta. Men man har bantat myndigheten rejält under de senaste åren.
Bantningen av Migrationsverket ses också i statistiken. 2016 genomförde Migrationsverket cirka 500 så kallade efterkontroller inom branscher som ses som särskilt utsatta. Under de senaste åren ligger siffran på runt 100 årligen. Och då ska det nämnas att cirka 33.000 ansökningar om arbetstillstånd skickas in till myndigheten årligen.
– Det finns kriminella element i hela landet som ägnar sig åt den här verksamheten. Och det är mycket tacksamt att verka i Sverige på grund av att förutsättningarna ser ut som de gör. Många företagare är beredda att ta böter för att kunna fortsätta på samma sätt. Det måste bli mer kostsamt för dem som fuskar.