Hoppa till huvudinnehåll

Sprickan i den bolivianska vänstern allt djupare

Konflikten i Bolivia mellan president Luis Arces och partiordföranden Evo Morales falanger inom regeringspartiet har eskalerat. Sammandrabbningar har lett till hundratals skadade och enigheten inom den bolivianska vänstern verkar långt borta.

Luis Arce och Evo Morales träffas i Argentina 2020 när de fortfarande var kamrater.
Divulgação

Sedan månader tillbaka strider två falanger inom det bolivianska regeringspartiet Mas – med anhängare till president Luis Arce på ena sidan och sympatisörer till partiordföranden och tidigare presidenten Evo Morales på den andra.

Den första stora drabbningen mellan de två fraktionerna inom den bolivianska socialistiska rörelsen gav ingen försoning. Bondekongressen i El Alto utanför La Paz i slutet av augusti slutade med slagsmål, polisintervention och hundratals skadade bönder.

Bondefacket CSUTCB är landets största sociala rörelse och den viktigaste organisationen inom det paraply av sociala rörelser som utgör regeringspartiet Mas. Före kongressen hade den tidigare ordföranden tagit ställning för sittande presidenten Luis Arce. Under kongressen skulle en ny ledning för organisationen väljas, och gräsrötterna verkade luta åt Evo Morales.

Vem som får majoritet i bondefacket är viktigt, eftersom det kan avgöra vem som får ställa upp som Mas presidentkandidat i valet 2025, Evo Morales eller Luis Arce.

Kongressen började dåligt. När delegaterna kom till kongressen vaktades den av poliser, något som aldrig tidigare hänt och som väckte misstänksamhet och ilska bland ”evisterna”.

Slagsmålet utbröt innan någon ny ledning kunde väljas. Det flög stolar, stenar och flaskor. Det slogs med pinnar och stolar i över 30 minuter. Över 800 delegater uppges ha skadats under sammandrabbningen. Fraktionen som stödjer Evo Morales kördes ut av poliser med tårgas och ”arcisterna” kunde fortsätta kongressen.

Det ledde till att bondefacket nu har två ledningar. En som valdes inne på kongressen och stödjer presidenten och en ledning som valdes på gatan utanför, som stödjer Evo Morales.

När Evo-anhängarna försökte ta sig till bondefackets högkvarter i La Paz vaktades det också av polis, vilket stärkte deras misstänksamhet mot att Luis Arce använder sig av polisen för att stärka sin makt i de sociala rörelserna.

– Låt alla förstå att regeringen har fört in landet i fascism, det är inget annat, dundrade den Evo-stödda bondeledaren Humberto Claros på presskonferensen efter sammandrabbningen på kongressen och drog paralleller till Bolivias militärdiktatur på 60-talet där bönderna allierade sig med militären för att förtrycka vänstern och de radikala gruvarbetarna och deras milis.

Luis Arces falang, som också kallas ”förnyarna”, menar istället att Evo Morales och hans anhängare haft makten i rörelsen för länge och behöver lämna över till nya krafter.

Den 4 september annonserade bondefacket vägblockader mot Luis Arces regering. I sista stund drogs blockaden tillbaka, efter att ledarna i falangen som stödjer Eva Morales samlats med andra sociala rörelser och enats om att presentera en lista med krav. Om kraven inte tillmötesgås före den 16 oktober kommer samtliga rörelser inleda blockader och protester mot regeringen.

Kraven från organisationerna har inte presenterats än, men kritiken mot regeringen är bred. En viktig punkt är slapphet mot korruptionen.

Ett exempel är den korrupta högerpolitiken Manfred Reyes Villa, borgmästare i Cochabamba, som vid Evo Morales tid vid makten utreddes och dömdes för flera korruptionsbrott, men flydde sitt straff genom att gömma sig i USA. Efter statskuppen 2019 återvände han till Bolivia. Många hoppades att han skulle straffas efter att Mas återvänt till makten, men istället har han friats från alla anklagelser.

Evo har också kritiserat regeringens ekonomiska politik, som fortfarande inte återhämtat sig efter kuppen och pandemin. Enligt Evo Morales initierar inte Luis Arce tillräckligt många statliga projekt för att stimulera ekonomin.

Slutligen menar Evo Morales att han tagit del av information som visar att Luis Arce redan planerar sin presidentvalskampanj för 2025 – och alltså inte tänker ta hänsyn till vem som partiets interna process kommer fram till ska representera Mas i valet.

I början av oktober ska Mas ha partikongress och splittringen är redan tydlig. Arce-anhängarna har annonserat sin kongress i La Paz medan Evo-anhängarna ska hålla sin i Cochabamba.