Stora utmaningar i arbetet mot mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor är fortsatt ett stort problem. Omkring 17 kvinnor mördas varje år av män de har eller haft en relation med. ”Det finns inget som tyder på att våldet minskar”, säger Linda som jobbar på kvinnojouren i Umeå.
Den 25 november uppmärksammas den internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor, eller Orange day som den också kallas.
Mäns våld mot kvinnor fortsätter att vara ett stort problem över hela världen. Sverige är ett av världens mest jämställda länder – trots det dödas en kvinna av en man var tredje vecka. Kvinnor utsätts i stor utsträckning för misshandel och sexuellt våld, och värst drabbade av sexuellt våld är unga tjejer i 20-24-årsåldern.
– En av fyra unga kvinnor anger att de utsatts för sexuellt våld bara föregående år. Både ökad benägenhet att anmäla och ökat faktiskt våld ligger bakom de stigande siffrorna, säger Olga Persson, ordförande för Unizon.
Unizon är en samlingsorganisation för 140 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer i hela landet. De upplever att fler söker samtalsstöd hos jourerna.
– Men när vi tittar på kvinnor och barn som bor på bor på skyddade boenden minskar tiden de får bo där, säger Olga Persson till Proletären.
Linda, anställd vid Kvinnojouren i Umeå, ser allvarligt på hur mäns våld mot kvinnor ser ut idag.
– Det är ett stort och allvarligt problem, och det finns inget som tyder på att våldet minskar, säger Linda som inte vill uppge sitt efternamn.
Varje år polisanmäls ungefär 30.000 fall av misshandel mot kvinnor, enligt Unizon. Samtidigt finns det ett stort mörkertal. De flesta som blir utsatta för våld i nära relationer polisanmäler inte händelsen utan uppger att de såg det som en småsak eller att händelsen löstes på egen hand, enligt en kartläggning gjord av Brottsförebyggande rådet, Brå.
Linda ser stort värde i att kvinnojourer fortsätter att vara ideella. Det ger en stor flexibilitet, och sätter kvinnans behov i fokus, menar hon.
– Kvinnan är expert på sin egen situation. Vi är medsystrar och vi har inget uppdrag om vad vi får eller inte får göra. Om kvinnan behöver hjälp med flytt, då hjälper vi till med det, är hon i behov av samtalsstöd, då erbjuder vi det. Man kan vara anonym här, vi för ingen journal till exempel, säger hon.
– Vi gör det här för vi tror på feminism och systerskap. Vi är aktivister och drivs inte av pengar eller lagstiftning, utan vi gör det för att vi tror på det, säger Linda.
Olga Persson anser också att ideella kvinnojourer är av stor vikt.
– Vi bär kvinnornas och barnens röster, och det kan privata aktörer aldrig ersätta. Internationell forskning visar att fristående kvinnorörelser ger bättre lagstiftning för kvinnorna. Så det är helt avgörande för alla kvinnor i Sverige, säger hon.
Flera kvinnojourer i landet driver skyddade boenden. Vanligast är att kvinnor söker samtalsstöd, men det finns också en grupp kvinnor som tvingas leva gömda på grund av våldsutsatthet och destruktiva relationer.
Under 2021 var 81 procent av de misstänkta gärningsmännen i anmälda fall av mäns våld mot kvinnor bekanta med offret, enligt Brå.
Personer med en stor hotbild lever helt gömda, medan andra lever gömda från en särskild person, berättar Linda.
– Ofta blir man väldigt ensam – ny stad, nytt namn, ny bakgrundshistoria. Det är en konstant stress och oro att bli röjd. Arbetsgivare, skola, myndigheter och personer man möter kan fråga saker som är svåra att svara på om man har skyddad identitet. Minsta lilla misstag, som att en tonåring tar kontakt med en gammal kompis över Snapchat, kan göra att familjen behöver flytta igen, säger Linda.
Det finns många som tänker att kvinnan bara borde lämna relationen om mannen börjar utöva våld. Men det finns flera faktorer som gör att det kan vara väldigt svårt. Ibland kan det finnas ett direkt hot från mannen, att något kommer hända om hon lämnar henne, enligt Linda.
– Det är sällan en relation går från att man är kär och glad till våld och hot. Det sker under en längre tid där man bryts ned och förlorar självförtroende och förlorar tron till sina förmågor. Det kallas för normaliseringsprocessen, säger Linda.
Men det finns också mer praktiska aspekter som gör det svårt att lämna en destruktiv relation.
– Vi har stor bostadsbrist här i Umeå men också i de flesta städer i Sverige. Det är svårt att hitta en ny bostad. Sen finns också ekonomiska faktorer, man kanske har svårt att klara sig på en inkomst. Många tycker att det är övermäktigt, det är en väldigt komplex sak att lämna.
Ekonomiskt våld är ofta en del av våld i nära relationer. Det handlar om att mannen har kontroll över kvinnans ekonomi, och ibland skuldsätter henne. Det är vanligt att kvinnorna har det svårt ekonomiskt. I flera av Sveriges kommuner behöver kvinnan betala en egenavgift varje dygn för plats på skyddat boende, något som snart ska göras avgiftsfritt i Stockholm och Göteborg.
– Vi tycker att allting som försvårar för kvinnor och barn och söka hjälp ska avskaffas. Det ska vara enkelt att få stöd över hela landet. Den byråkratiska processen med egenavgift är som en markering att du inte ska få den här hjälpen från samhället gratis. Samhället har ett stort ansvar att erbjuda stöd till utsatta kvinnor och barn, säger Olga Persson från Unizon.
Att söka stöd hos Kvinnojouren i Umeå, allt från samtalsstöd till skyddat boende, är helt avgiftsfritt.
– Vi har aldrig haft någon egenavgift. Det är viktigt att folk känner till det. Man har ofta en hyra någon annanstans samtidigt som man bor på skyddat boende, så det blir svårt ekonomiskt. Men hit kan man komma utan biståndsbeslut och avgift, säger Linda.
Vad har ni för förväntningar på den nya regeringen och arbetet mot mäns våld mot kvinnor?
– Jag tycker det är bra att skärpa straffen, det ger ett symbolvärde till offret. Däremot måste man fokusera lika mycket på våld mot kvinnor som de gör på gängkriminalitet, säger Linda från Kvinnojouren i Umeå.
I övrigt är hon inte särskilt optimistisk inför den nya regeringen och arbetet för jämställdhet.
– Jag tror vi har fyra år i hårdare motvind mot oss. Jag tror inte att den nya regeringen kommer ha jämställdhet högt på sin dagordning, säger Linda.
Olga Persson från Unizon tycker att det är positivt att regeringen fokuserar på hedersrelaterat våld. Men det får inte ta fokus från våld där det inte finns en hedersaspekt, menar hon.
– Vi förväntar oss att straffriheten för män som utsätter kvinnor för våld ska upphöra. Det är upp till bevis för den nya regeringen, om de kommer prioritera grova brott som också drabbar kvinnor.
Finns det något särskilt du skulle vilja lyfta på den internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor?
– Det ekonomiska våldet, och hur det kan påverka de utsatta kvinnornas bostadssituation. Många bostadsbolag accepterar inte betalningsanmärkningar, till exempel. Här behövs mer kunskap kring ekonomiskt våld, säger Olga Persson.
– Det är ofta mannen som åsamkat det. Det kan vara att kvinnan inte fått behålla sin lön, eller behövt ta lån i hans namn.
Unizon har drivit frågan om ett ökat samarbete mellan kommuner, och föreslagit att låta våldsutsatta kvinnor få förtur i bostadskön om de tvingas flytta.
– Vi måste leva upp till barnkonventionen och skydda barn från våldsamma föräldrar. Frågan om en långsiktig bostad för kvinnor och barn är avgörande, man ska få möjlighet att bygga ett liv fritt från våld, säger Olga Persson.
Linda belyser det globala perspektivet för kvinnorörelsen.
– Det är ett dystert läge för kvinnor i hela världen. I västvärlden hotas rätten till abort. Vi i Sverige är också i början av en backlash. Antifeminism och högerextremism växer, och det är en orolig tid för hela kvinnorörelsen, säger hon.
– Våldet ska inte hamna under ytan och bli något som vi inte kan prata om. Vi vill vara en blåslampa på myndigheter och andra aktörer för att förbättra läget för kvinnor, säger Olga Persson från Unizon.