Hoppa till huvudinnehåll
Av
Utrikesskribent

Vittnesmål från Homs, Syrien

Den bild av Syrien som sprids av de stora medierna i västvärlden och Mellanöstern stämmer inte med verkligheten. Det menar Ebtessam, en av många invånare från Homs som tvingats fly undan Fria syriska arméns härjningar. I nedanstående intervju vittnar Ebtessam om grova förbrytelser begångna av den utlandsstödda väpnade oppositionen. Hon poängterar att det är det syriska folket och ingen annan som ska avgöra om presidenten ska stanna eller avgå.


Proletären får kontakt med Ebtessam via hennes vänner i Sverige. Hon är i 40-årsåldern och tillhör den kristna minoriteten i Syrien. Hennes uppfattning är att den syriska regimen, oavsett fel och brister, står som garant för religionsfrihet och fredlig samvaro mellan de många etnisk-religiösa grupperna.

Denna samvaro hotas av de sunnitiska extremister som tagit till vapen mot regimen. Något som hon själv och hennes familj fått känna av. Av säkerhetsskäl vill Ebtessam varken framträda med hela sitt namn eller vara med på bild.

• Kan du säga några ord om dig själv?
– Jag är apotekare och bor i Homs. De senaste elva månaderna har jag inte kunnat arbeta på grund av striderna mellan armén och de väpnade gängen. För fyra månader sedan lämnade jag staden och bor med mina föräldrar på annan plats.

• När svensk media rapporterar om Syrien ges bilden av att den syriska armén dagligen massakrerar oskyldiga civila.
– Man måste inse att kriget mot Syrien främst förs av medierna. Med Qatarbaserade al-Jazira och saudiska al-Arabiya i täten är syftet att svartmåla den syriska armén. Ingen kan förneka civila offer men medierna rapporterar grova överdrifter.

• Nyligen sade FN:s människorättskommissionär Navi Pillay att Syriens regering troligen gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Ligger det någon sanning i det?
– Navi Pillay hävdar att uppemot 7.600 människor dödats. Hennes uppskattning baseras ensidigt på vittnesmål från oppositionella som lever utanför Syrien, främst Londonbaserade Syriska människorättsobservatoriet. Det finns inga oberoende granskningar som bekräftar denna siffra.

– Till det ska sägas att Navi Pillay aldrig brytt sig om att tala om de 2.500 syriska soldater som dödats av den oppositionella Fria syriska armén. Inte heller nämner hon de civila offren för attacker med etnisk-religiösa motiv.

• Berätta om hur minoriteterna drabbats av våldet från oppositionella sunniter.
– Området al-Zahraa i Homs, där majoriteten av invånarna är shiamuslimska alawiter, har angripits med raketgevär och granater. Civila bussar har attackerats. Kvinnor har kidnappats och våldtagits och flera unga män har halshuggits. I Fria syriska arméns vägspärrar har bussar stoppats och passagerarna fått frågan: Vilka är alawiter? Vissa av dem har kidnappats, skymfats och tvingats framträda i al-Jazira och säga att de tillhör säkerhetsstyrkorna och att de har skjutit på fredliga demonstranter.

– Samtidigt som den syriska regeringsarmén genomförde operationen i stadsdelen Baba Amr i Homs gjorde Fria syriska arméns al-Farouk-bataljon en räd mot det kristna bostadsområdet al-Haidiya. Invånarna drevs på flykt och deras hem plundrades. Två historiska kyrkor, St Julian och Um el-Zunnar, angreps. En präst dödades tillsammans med 68 invånare.

• Det har påståtts att barn dött på sjukhus i Homs och andra städer på grund av att regeringen medvetet strypt strömmen.
– Det är Fria syriska armén som är skyldiga till att vi lider av strömavbrott. Som en del av deras operationer mot infrastrukturen har de angripit oljepipelines som går till kraftstationer. Därför har elransonering införts. Men regeringen har försett sjukhusen med elgeneratorer för att garantera vården.

– al-Jazira har vid några tillfällen sänt nyheten att nyfödda barn dött i staden Hama på grund av att strömmen brutits. Men när aktivister spårade bilderna visade det sig att de var gamla och kom från Alexandria, Egypten.

• Vilka är det som utgör den så kallade Fria syriska armén (FSA)?
– Under Fria syriska arméns namn samlas väpnade kriminella, al-Qaida-agenter och andra sunnimuslimska fundamentalister. Jag rekommenderar dig att titta tillbaka på Libyen där en av ledarna för offensiven mot Gaddafi var Abdulhakim Belhadj, en framstående ledare för al-Qaida. Tack vare al-Jazira har han förvandlats till frihetskämpe. Planen är att göra detsamma i Syrien.

– Vad det gäller andelen desertörer i FSA överdriver medierna. I Syrien måste alla som fyller 18 år göra två års militärtjänst. När krisen inleddes flydde många av dem för att slippa delta i eventuella strider. Vissa kidnappades och tvingades i media bekänna att de deserterat och nu kämpar i FSA.

• Varför blev just Baba Amr i Homs ett fäste för Fria syriska armén?
– Stadsdelen Baba Amr befolkas till huvuddelen av sunnimuslimer. Där bor många låginkomsttagare, men också människor som är efterlysta för brott. Många av dessa hävdar att de ledande positionerna i Syrien enbart innehas av alawiter, till vilka presidenten tillhör. Detta motsägs av andra som påpekar att vicepresidenten är sunnimuslim och försvarsministern kristen. Men detta argument, tillsammans med känslan av marginalisering, utgör en miljö för Fria syriska armén att växa i.

– Baba Amr ligger dessutom nära den libanesiska gränsen. Från Libanon har vapen smugglats med stöd av libanesiska krafter som är motståndare till den syriska regimen. En liknande situation ser vi i den nordvästra regionen Idlib där vapen smugglas från Turkiet.

– Nu har regeringsarmén befriat Baba Amr och återställt ordningen. Folk har kunnat återvända till sina hem. Röda korset och Röda halvmånen har släppts in och invånarna har fått mat och annan humanitär hjälp. Regeringen har satt i gång flera återuppbyggnadsprojekt för att möjliggöra återgången till ett normalt liv.

• Saudiarabien och Qatar talar om att skicka vapen till den väpnade oppositionen. Frankrike och Turkiet har tidigare rest förslaget om ett militärt ingripande för att ”skydda civila”, samma motivering som inför kriget mot Libyen. Hur ser du på det?
– Saudiarabien är ett av de värsta länderna i världen vad det gäller mänskliga rättigheter. Det är också skyldigt till att två miljoner oskyldiga dödats, från Afghanistan i öster till New York i väster. Dess oljeinkomster används till att stödja terroristorganisationer som talibanerna, al-Qaida och salafistiska [bokstavstroende riktning inom sunniislam] partier likt de som kommit till makten i Egypten.

– Qatar är ett emirat i Persiska viken med enorma rikedomar. Landet strävar efter att öka exporten av naturgas i konkurrens med Ryssland och tvinga till sig ett inflytande över folken i regionen, såsom de gjort i Libyen, Tunisien och Egypten.

– För det syriska folket är varje utländsk intervention fullständigt oacceptabel, vare sig den kommer från Nato eller arabiska eller muslimska länder. Vi har sett den förödelse som orsakades av Natos och sär-skilt Frankrikes flygangrepp mot libyska mål. Miljontals syrier har demonstrerat till stöd för presidenten och mot ropen på militär intervention.

• 26 februari röstade folkmajoriteten ja till en ny syrisk konstitution. I väst stämplades folkomröstningen som en bluff. Hur ser du på reformprocessen?
– Det är hög tid att väst och andra länder som hävdar att de vill det bästa för det syriska folket ser till det positiva som händer. I den nya konstitutionen har skrivningen i Artikel 8 som slog fast det styrande Baathpartiets ledande roll strukits och grunden lagts för ett flerpartisystem. Internt behöver vi tid för att lära oss förstå de demokratiska spelreglerna. Externt har varje reform som staten beslutat om mötts av hård kritik eller total likgiltighet.

– I detta sammanhang vill jag ta upp en fråga: Sedan när har Saudiarabien rätt att kritisera Syrien för bristen på demokrati? Jag har aldrig hört om något saudiskt parlamentet? Var finns de saudiska politiska partierna? Vad säger Saudiarabiens konstitution?

– Man bör också notera att när ett land som Sverige till exempel reformerar socialförsäkringssystemet tar det flera år. Hur kan man kräva att reformer av en hel stats-makt ska kunna förverkligas på mindre än ett år?

• Kan du säga några ord om oppositionen? Det är tydligt att det finns regimkritiker som inte alls är överens med utlandsstödda Syriska nationella rådet (SNC) och fördömer Fria syriska arméns våld.
– Oppositionen i Syrien har blivit förvrängd av medierna. al-Jazira har spelat rollen som organ för Syriska nationella rådet, som grundades i Istanbul och får finansiellt stöd av Gulfstaterna och Turkiet. Många menar att denna grupp är en täckmantel för det förbjudna Muslimska brödraskapet.

– SNC har ställt sig i spetsen för kravet på en Nato-intervention. Det säger sig vara den politiska representanten för Fria syriska armén och vill inte delta i någon politisk process eller dialog, om den inte inkluderar störtandet av regimen. Vilket råkar sammanfalla med Saudiarabiens, Qatars och västs agendor. Rådet påstår sig representera hela det syriska folket men har minimal närvaro på marken.

– Det finns andra oppositionsrörelser baserade i Syrien. Nationella samordningskommittén för demokratisk förändring (NCC) har en tydlig ståndpunkt om regimskifte med fredliga medel och är mycket kritisk till både SNC och FSA:s taktik. Regeringen har framfört sin inbjudan till NCC att delta i den politiska re-
formprocessen.

– Två andra rörelser, Fronten för förändring och befrielse, samt Syriska sociala nationella partiet, har varit delaktiga i att ta fram den nya konstitutionen och förväntas vara en del av en eventuell samlingsregering.

• Hur ser du på framtiden i denna svåra situation för Syrien och det syriska folket?
– Om jag ska vara ärlig så känner jag att även om den interna säkerheten återställs, så är landet fortfarande omringat av fiender. Så mycket vapen har smugglats in i Syrien med dessa länders regeringars vetskap. Ett orosmoment är att de etniska-religiösa motsättningarna uppmuntrats. Men trots dessa blandande känslor så känner jag att det finns utrymme för optimism. Jag förlitar mig på det faktum att vi har levt tillsammans i århundraden.

– Förutom att jag vill ha tillbaka vår inhemska fred och stabilitet, så vill jag som medborgare att alla de reformer som utlovats av regeringen ska förverkligas och att korrupta regeringstjänstemän i den offentliga sektorn ska få kännbara straff.

• Men västvärlden och Gulfstaterna fortsätter att hävda att Bashar al-Assad måste bort.
– Det är bara det syriska folkets breda majoritet som ska avgöra om presidenten ska stanna vid makten eller avgå.

• Tänker du återvända till Homs?
– Homs är min hemstad, där jag föddes, växte upp och gick i skola. Där finns mitt hem och mitt apotek, och där går jag i kyrkan varje söndag. Staden betyder allt för mig och jag tänker inte ge upp den.
Fakta

Vittnesmål från Homs, Syrien

Syriens etnisk-religiösa mix
  • Syriens drygt 22 miljoner invånare är fördelade på en rad olika etniskt-religiösa grupper. Den exakta fördelningen är omstridd.
  • Cirka 90 procent är etniska araber. Den största etniska minoriteten är kurder.
  • Vad det gäller religiös tillhörighet är cirka 70 procent sunnimuslimer. De största religiösa minoriteterna är shiamuslimska alawiter och ismailiter, kristna och druser.
Staden Homs
  • Är tredje största stad med cirka 800.000 invånare. Ligger nära gränsen till Libanon på vägen mellan Damaskus i söder och Aleppo i norr.
  • Majoriteten av befolkningen är sunnimuslimer, men 30-40 procent av invånarna tillhör någon av minoritetsgrupperna.
De styrande
  • Arabsocialistiska Baathpartiet har styrt landet sedan 1963. Dess ledande roll i staten och samhället var tidigare inskriven i konstitutionens Artikel 8. I den nya konstitutionen står istället att landets politiska system ska grunda sig på pluralism.
  • 1972 upprättades Nationella progressiva fronten under Baathpartiets ledning. I fronten ingår ytterligare tio politiska partier, däribland två kommunistpartier. Dessa har i olika grad agerat som opposition inom systemets ramar.
  • Kommunisterna har stått tillsammans med Baathpartiet i försvaret av Syriens oberoende och stödet till antiimperialistiska rörelser. Samtidigt har kommunisterna länge krävt demokratiska reformer och pressfrihet samt fördömt liberaliseringen av ekonomin under 2000-talet.
Oppositionen
  • Den syriska oppositionen är splittrad i en rad relativt små grupper, som i sin tur gått samman i paraplyorganisationer.
  • 1. Syriska nationella rådet (SNC) grundades i Istanbul med Muslimska brödraskapet som framträdande kraft. Står bakom Fria syriska armén och har upprepade gånger vädjat om utländskt militärt ingripande. Vägrar att förhandla med regimen. När FN-medlaren Kofi Annan nyligen uppmanade till förhandlingar avvisades detta åter av SNC. Hade en framträdande roll på Syriens vänner-konferensen i Tunisien i februari.
  • 2. Nationella koordinationskommittén för demokratisk förändring (NCC) samlar sekulära, panarabiska och kurdiska partier samt ett vänsterparti som tidigare kallade sig kommunistiskt. Dess mål är ”störtandet av den korrupta auktoritära regimen”. Men NCC säger samtidigt nej till våld, nej till etnisk-religiös splittring och nej till utländsk inblandning. Hade först beslutat att åka på Syriens vänner-konferensen, men deltog inte när arrangörerna inte ville stänga dörren till en militär intervention.
  • 3. Folkfronten för förändring och befrielse (PFCL) består av bland andra Syriska sociala nationella partiet, som också ingår i Nationella progressiva fronten med Baathpartiet, och Syriska kommunisters nationella kommitté. Vill ha genomgripande och radikala reformer, men är ännu tydligare än NCC i att lyfta fram nödvändigheten av nationell enighet mot utländsk inblandning. Stämplade Syriens vänner-konferensen som ett försök att legitimera utländsk intervention. Förespråkar en förhandlingslösning.