Hoppa till huvudinnehåll
Av
Utrikesskribent

Libyska vapen mot Syriens regering

Den utländska inblandningen i konflikten i Syrien sker allt mer inför öppen ridå. Den libyske rebelledaren Abdulhakim Belhadj mötte nyligen Fria syriska armén och erbjöd militär hjälp.


Parallellerna mellan dagens Syrien och krigsförberedelserna mot Libyen i våras blir allt tydligare. En strid ström av anklagelser om vidriga människorättsbrott begångna av regimen kombineras med hårdnat ekonomiskt struptag och uttalanden om att Bashar al-Assads tid är över.

Både Frankrike och Turkiet har öppnat för möjligheten att skapa en ”humanitär korridor” för att skydda civila. Vilket i klarspråk betyder ett utländskt militärt angrepp.

Dessutom har Syrien fått sina egna ”rebeller” i form av Fria syriska armén (FSA). Den stöds inte bara av Turkiet och flera andra länder i närområdet. Också den libyska regim som är ett resultat av Natos bombkrig vill vara med och trappa upp våldet i Syrien.

Förra månaden reste den mest kända libyska rebelledaren, Abdulhakim Belhadj, till Istanbul i Turkiet för att möta Fria syriska armén, rapporterar brittiska Daily Telegraph. På uppdrag av libyska Nationella övergångsrådet (NTC) kom Belhadj med ett erbjudande om pengar, vapen och militär träning. Frågan om att skicka libyska rebeller diskuterades också.

Att det var Belhadj som fick uppdraget framstår som naturligt. Han är sedan tidigare känd som sunnitisk islamist med al-Qaidakontakter. Det väpnade upproret i Syrien har sin bas bland sunnitiska islamister. Detsamma gäller den mest framträdande politiska oppositionskraften, Syriens nationella råd (SNC), i vilken Muslimska brödraskapet spelar en central roll. SNC mötte för övrigt Fria syriska armén nyligen och förklarade sitt stöd till deras allt blodigare aktioner.

För Libyens del är stödet till Fria syriska armén en logisk fortsättning på att man tidigare har erkänt Syriens nationella råd som legitim företrädare för Syrien. Men libyerna kan också ha inrikespolitiska motiv.

I mitten av november skedde de mest omfattande striderna i Tripoli sedan Gaddafis fall. I fyra dagar kämpade olika rebellgrupper mot varandra. Minst sex personer dödades, enligt franska nyhetsbyrån AFP.

Striderna är en del av maktkampen i Libyen. Men de är också ett uttryck för missnöjet bland de unga män som lovats guld och gröna skogar efter störtandet av Gaddafi. De saknar jobb och inkomst men har kvar sina vapen. Att skicka rebeller till Fria syriska armén vore en möjlighet att lätta på trycket i Libyen.
Fakta

Libyska vapen mot Syriens regering

Rebelledaren från Libyen
    Erfaren krigare
  • På 1980-talet reste Abdulhakim Belhadj till Afghanistan för att kämpa mot de sovjetiska trupperna. Efter hemkomsten till Libyen 1990 bildade Belhadj Libyska islamiska kampgruppen.
  • Försöket att störta Gaddafi misslyckades. 1998 flydde Belhadj till Afghanistan, där hans relationer med talibanregimen och al-Qaida uppges ha varit goda.
  • 2004 greps han i Thailand av CIA. Belhadj torterades av amerikanerna och brittiska MI6 innan han överlämnades till Libyen och fängslades. Han benådades 2010.
  • När Nato anföll Libyen stod Belhadj på samma sida som sina forna fiender. Han är numera ledare för Tripolis militära råd, som lyder under Nationella övergångsrådet (NTC).
    Omstridd
  • Abdulhakim Belhadjs resa till Istanbul var nära att inte bli av på grund av motsättningar mellan Libyens rebellgrupper.
  • Tripolis flygplats kontrolleras av Zintanbrigaden, som inte lyder under Belhadjs militära råd. När Belhadj skulle lämna landet greps han och släpptes först efter ett ingripande av NTC:s president, Mustafa Abdul Jalil.