Sverige tappar på Oxfams ranking för jämlikhet

För knappt en vecka sedan presenterade organisationen Oxfam sitt globala jämlikhetsindex över 161 länders åtgärder för att minska ekonomisk ojämlikhet. Sverige tappar tio placeringar och är nu sämst i Norden med en tjugondeplats på världsrankingen.

– Det är farligt tyst om ojämlikheten. Det kanske har drunknat i en skakig omvärld, men ser vi till utvecklingen de senaste 20 åren så är det oförlåtligt att vi inte diskuterat frågorna som påverkar ojämlikhet, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam Sverige, till Proletären.

Oxfams jämlikhetsindex granskar länder utifrån tre kategorier: arbetsmarknad, sociala insatser (skola, sjukvård och skyddsnät) och skattepolitik.

Om man bara tittar på de två förstnämnda kategorierna så skulle Sverige vara kvar på ungefär samma plats som i föregående mätning. Men när Oxfams index tar i beaktande alla skattereformer som gjorts sedan början av 2000-talet så sjunker Sverige i rankingen. Förra mätningen låg Sverige på plats 72 inom skattepolitiken, nu på plats 103.

Oxfam

Suzanne Standfast är nyvald generalsekreterare för Oxfam Sverige.

– Sverige har avskaffat värn-, arvs-, fastighets- och förmögenhetsskatten. Vilket gör Sverige till ett av de OECD-länder där ojämlikheten ökar mest, säger Suzanne Standfast.

– Man pratar gärna om att Sverige har ett högt skattetryck. Visst, men det är skevt fördelat. Just nu är det arbetstagare som bidrar mer till samhället än storbolag och rika personer. Rent procentuellt.

Författarna till Oxfams rapport understryker också skevheten i skattebördan mellan rika och resten av befolkningen. I över 100 länder kommer bara fyra procent av ländernas inkomst från skatter på rikedomar (wealth taxes) medan 44 procent kommer från regressiva konsumtionsskatter som moms.

Frånvaron av en progressiv inkomstskatt tillsammans med låg bolagsskatt, moms på basala matvaror samt möjlighet till skatteflykt och skatteplanering gör att Sverige hamnar långt ner på listan över länder med utjämnande skattepolitik.

Suzanne Standfast menar att de som först drabbas av ojämlikheten är låginkomsttagare och utsatta grupper. På längre sikt riskerar det att skapa konsekvenser för hela samhället.

– Inför valet pratade vi nästan bara om våldsspiralen i Sverige, något vi självklart ska diskutera, men vad är grundorsakerna till våldet? En ökad ojämlikhet kommer spä på den sociala oron och slita isär samhället. Vi måste få till en ekonomisk omfördelning för att lösa problemen.

Oxfam rankar arbetares rättigheter på den svenska arbetsmarknaden på plats 13. Men när det kommer till lägstalöner hamnar Sverige på plats 74. Det ska dock nämnas att lönespridningen, sett till hela samhället, inte är så stor i en internationell jämförelse, vilket bidrar till att Sverige inte tappar lika mycket i rankingen.

– I liberala led pekar man ofta på att privatpersoners inkomstfördelning i Sverige är relativt jämn, men tittar vi på skillnaden mellan de som äger och de som inte gör det blir saken väldigt annorlunda. Vi har en slags självbild av att Sverige är ett jämlikt land, men det stämmer inte.

Hur ser du på argumentet att låga skatter är bra för en ekonomisk tillväxt?

– Ekonomisk tillväxt kommer inte räcka till för att motarbeta ojämlikhet, varken i Sverige eller globalt. Att tillväxt på något sätt ska sippra ned till botten… Vi vet att det inte fungerar på det sättet. Vi måste börja prata om en ekonomisk omfördelning. Tillväxten kommer inte att rädda oss, säger Suzanne Standfast.

Kort summering av Oxfams rapport:

• Hälften av alla 161 länder i indexet minskade investeringarna i social trygghet, och 70 procent minskade på utbildningsbudgeten.
• Trots ett högt tryck på statliga investeringar under coronapandemin frös 143 av 161 länder skatterna för sina rikaste medborgare, och elva länder sänkte skatterna.
• Medan fattigdomen ökade till rekordnivåer och arbetare kämpar med decenniets högsta priser, misslyckades två av tre länder med att höja minimilönen i linje med den ekonomiska utvecklingen under pandemin. Sverige placerar sig relativt långt ned på denna lista.
• Låg- och medelinkomstländer spenderade förra året 27,5 procent av sina budgetar på avbetalning av skulder – dubbelt så mycket som de spenderade på utbildning, fyra gånger vad de lade på hälso- och sjukvård och nästan tolv gånger så mycket som på social trygghet.
• 252 män har en större rikedom än en miljard kvinnor i Afrika, Latinamerika och Karibien.
• 87 procent av alla länder kränkte arbetares rätt att gå ut i strejk under pandemin, och 79 procent av alla länder kränkte arbetares rätt till kollektiva förhandlingar.