Undersköterskorna blir utan höjd ob-ersättning

Från och med den 1 mars 2023 kommer Region Östergötland (RÖ) att höja ob-ersättningen på avdelningar som är öppen dygnet runt med 75 procent. En reform som beräknas kosta 50 miljoner fram till 2025.

Men reformen kommer bara gälla yrken som ligger inom Vårdförbundets avtalsområde. Det betyder att alla undersköterskor som är anställda av RÖ kommer stå utan höjd ob-ersättning.

Privat

Sandra Blixt jobbar som undersköterska på röntgenkliniken på Motala lasarett

– Det hela är ett stort feltänk, säger Sandra Blixt som jobbar som undersköterska på röntgenkliniken på Motala lasarett.

– Undersköterskor jobbar också på obekväma arbetstider, och skulle inte vi komma till jobbet blir det svårjobbat. Redan idag tar vi ett större ansvar på grund av personalbristen för att underlätta för sjuksköterskorna. Och då ska de ha mer i ob men inte vi? Vi är på samma arbetsplats, samma tid, vårdar samma patienter och jobbar i team.

Region Östergötland har, precis som många andra regioner, svårt att rekrytera och hålla kvar sjuksköterskor. I slutet på 2022 kunde tidningen Corren till exempel konstatera att hela 40 procent av personalstyrkan på akutröntgen i Linköping fattades.

Med anledning av det förberedde den tidigare politiska majoriteten i regionen (S, MP, L och C) en höjning av ob-tillägget i hopp om att locka till sig fler sjuksköterskor. Efter valet tog M, L, och KD över styret (med stöd av SD) och valde att lansera reformen.

Sandra Blixt tror inte att reformen kommer lyckas med sitt mål.

– Vad jag förstår är det inte så mycket pengar som sjuksköterskorna kommer få ut i slutändan. Vad regionen måste satsa på är snarare bättre scheman och en större möjlighet till återhämtning.

– Jag har också pratat med undersköterskor som säger att de kommer säga upp sig, att det inte är värt att jobba kvar. Vissa funderar på att byta bana helt.

Också Kommunal ser det som en risk att undersköterskor kan komma att försvinna från RÖ. Antingen genom att de säger upp sig eller att de går över till att bli hyrpersonal. Det menar Sissi Stanic, ordförande för Kommunal sektion Väst i Motala.

– Det är lika jobbigt för alla yrken att jobba över helgen. Reformen är konstig och riskerar att orsaka fler problem än vad den löser. Vi har redan sett hur läkare går över till bemanningen. Detta är något som sjuksköterskorna ser och gör sedan samma sak. Risken finns nu att undersköterskorna följer efter. Varför ska man vara kvar med sämre lön om man kan gå någon annanstans?

Privat

Sissi Stanic är ordförande för Kommunal sektion väst

Men har inte Kommunal möjlighet att påverka undersköterskornas villkor?

– Arbetsmiljöansvaret har arbetsgivaren, liksom rätten att leda och fördela arbetet. Det är ett väldigt pressat läge för våra undersköterskor och det är lätt för arbetsgivarna att skylla på pandemi och stabsläge, istället för att verka för bättre arbetsmiljö.

– Vi jobbar ständigt med att förbättra arbetsvillkoren. Bättre villkor är dock svåra att få till när grundbemanningen är dålig. Och det är inte fackförbunden som sitter på pengarna, säger Sissi Stanic.

Mellan 2021 och 2022 ökade kostnaderna för hyrpersonal inom Region Östergötland med 36 procent. Den totala kostnaden för hyrläkare och hyrsköterskor de sex första månaderna 2022 landade på cirka 180 miljoner kronor.

Region Östergötland är också en av regionerna som sett en av de största ökningarna av administrations- och ledningspersonal sedan 2016. Detta enligt en tidigare granskning som Proletären gjort.

Fram till slutet av 2021 hade administrationen i RÖ ökat med 74 procent. Samtidigt hade antalet sjuksköterskor minskat med en procent.

Undersköterskan Sandra Blixt menar att grundlönen måste bli bättre om personalen ska stanna kvar.

– Bättre arbetsmiljö och högre lön skulle locka fler till yrket och fler anställda leder till bättre scheman. Det tror jag är nödvändigt för att locka till sig ungdomar till vården.