Hoppa till huvudinnehåll

Ungkommunisterna genomskådar valet

RKU har trots utmaningar gått framåt under valrörelsen, och fortsätter med att nå ut med sitt budskap även efter valet. Proletären har pratat med Rasmus Nilsson från ungdomsförbundet.

Love Liew-Persson och Rasmus Nilsson säljer Proletären och RKU:s magasin Rebell.
Torgny Frank

Valrörelsen är över, men det politiska arbetet fortsätter för Kommunistiska Partiets ungdomsförbund Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU).

– Nu försvinner riksdagspartierna och deras ungdomsförbund från gator och torg. Men för oss spelar det inte någon roll om det är val eller inte. Vi sysslar med politik året om, utan de andra partiernas snäva parlamentariska perspektiv, säger Rasmus Nilsson som sitter i RKU:s centralstyrelse.

Valrörelsen är dock en bra tid att utnyttja för att nå ut med sitt budskap, påpekar han.

RKU har fokuserat på att nå ut till ungdomar genom bokbord och skoldebatter, och i hög utsträckning riktat sig till gymnasieskolor. Men den nya skollagen från 2018, som reglerar politisk information i skolan, gör det betydligt svårare än tidigare för RKU att ha bokbord och andra utåtriktade aktiviteter på skolor.

Lagen ger nämligen enskilda skolor rätt att välja vilka politiska organisationer som är välkomna till skolan. Många skolor väljer att tillåta endast de ungdomsförbund som har sitt moderparti i riksdagen eller kommunfullmäktige. 

– Den nya skollagen gör det svårare för oss att komma in på skolor, vilket blir demokratiskt begränsande. Vi har kunnat besöka skolor och ha bokbord på en del ställen, och varit med på en skoldebatt. Men de flesta ställen släpper inte in oss. Ibland har vi bokbord utanför skolan ändå, så att vi kan nå ut. 

RKU har haft ett bra samarbete med Kommunistiska Partiet under valrörelsen, säger Rasmus Nilsson. Bland annat har medlemmar från RKU varit med och bemannat valstugorna. Det har även funnits flera medlemmar från ungdomsförbundet som stått med på vallistan i de orter som K ställt upp i kommunvalet. 

– Vi har varit med i partiets valarbete och stöttat upp. Vi har tagit hjälp av varandra, både lokalt och nationellt. I Ludvika stöttade RKU från nationellt håll upp med att sprida förbundets budskap, genom bokbord och skoldebatter, trots att det inte finns någon lokalorganisation på orten. 

Precis som Kommunistiska Partiet har RKU fokuserat på fredsfrågan under valrörelsen. Även Palestinafrågan och att ta tydlig ställning mot Israel, till exempel genom att kräva en kommunal bojkott av Israel, har stått i centrum.

– En fråga vi lyft mycket är Natoanslutningen, att Sverige inte ska gå med i USA:s krigsallians. Men också att vägra genomföra Erdogans krav, och att vi inte ska utvisa kurder.

Samtidigt finns ett stort fokus på skolfrågor hos RKU, som bland annat vill se ett förbud av privata friskolor.

En annan viktig fråga för unga är klimatet, och många är oroliga inför framtiden. De upplever också att inga riksdagspartier tar klimatfrågan på allvar, utan snarare kommer med små lösningar, som fler skatter, utökad kärnkraft, och så vidare.

Rasmus Nilsson betonar också att det finns ett utbrett och tydligt högerperspektiv bland unga, som inte minst syns på sociala medier. Högerns framgång bland unga tror han till stor del beror på socialdemokratins misslyckande. 

– Jag tror att många ungdomar ser att de rödgröna styr, och har genomfört alla nedskärningar och så vidare. Då är det lätt att de vill ha ett annat alternativ, och faller för högerns propaganda. Samtidigt ser vi hur Socialdemokraterna anammar högerns propaganda om exempelvis kriminalitet och trygghet. Högerperspektivet dominerar i media och på sociala medier, säger Rasmus Nilsson. 

– Den viktigaste frågan för RKU under valrörelsen har varit att få ungdomar att genomskåda valet, och att uppmärksamma den borgerliga demokratins begränsningar. Det finns inget tydligt alternativ i riksdagen som utmanar grunden till problemet, nämligen det kapitalistiska system som prioriterar profit före allt, avslutar han.